Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Nya rön ska bidra till att förebygga typ 1-diabetes

Oralt insulin fördröjde insjuknande i typ 1-diabetes hos en del, men långt ifrån alla, visar en studie från TrialNet, världens största nätverk av mottagningar som screenar för typ 1-diabetes.
– Resultatet ökar vår förståelse för varför inte alla utvecklar typ 1-diabetes på samma sätt, säger Åke Lernmark, professor vid Lunds universitet och ansvarig för TrialNet:s mottagning i Malmö.

Resultaten presenterades på American Diabetes Associations kongress i juni tidigare i år och publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften JAMA.
Den aktuella studien bygger på en tidigare studie som visade att vissa individer, men inte alla, svarade på oralt insulin. I den tidigare studien (Diabetes Prevention Trial*) fick deltagarna en daglig insulininjektion eller en dos med 7,5 mg oralt insulin i en kapsel, i syfte att ta reda på om det kunde fördröja eller förebygga typ 1-diabetes. Resultatet av den tidigare studien var att vissa personer med högre nivåer av autoantikroppar mot insulin hade fördröjd utveckling av typ 1-diabetes, vilket tyder på att oralt insulin kan vara användbart för personer med just autoantikroppar mot insulin.
 
I den nu aktuella studien, delades deltagarna (släktingar till personer med typ 1-diabetes) därför in i fyra grupper utifrån förekomst av diabetesrelaterade autoantikroppar i blodet och nivån på deras betacellfunktion. I varje grupp tog hälften av deltagarna dagligen en kapsel med 7,5 mg oralt insulin och hälften tog en kapsel med placebo.
Studien som är den största i sitt slag genomfördes under 10 år och omfattade 560 släktingar till personer med typ 1-diabetes. Resultatet visar att medan oralt insulin inte fördröjde typ 1-diabetes hos de allra flesta, så kom sjukdomsutbrottet i gensomsnitt 31 månader senare i en mindre grupp av 55 deltagare.
 
Riktade behandlingar
– Vi arbetar för att förstå hur skillnader i immunförsvar, genetik och andra faktorer gör att viss behandling fungerar bättre hos vissa personer än andra. Den informationen hjälper oss att utveckla riktade behandlingar för rätt personer vid rätt tidpunkt, säger Åke Lernmark.

Resultat från tre andra TrialNet-studier kommer snart att ge mer information om hur typ 1-diabetes utvecklas. Tidigt nästa år kommer resultaten att finnas tillgängliga från en studie som undersöker hur olika doser och behandling av oralt insulin påverkar immunsvaret. Två andra studier testar två preparat; abatacept och teplizumab, för att se om de kan fördröja eller förebygga sjukdomsprogression före klinisk diagnos.
 
Ny klassificering av typ 1-diabetes
Enligt professor Åke Lernmark har forskningen inom TrialNet varit grundläggande för att förändra hur medicinska experter klassificerar typ 1-diabetes över hela världen. Forskningen som bedrivits under två decennier har lett till att typ 1-diabetes nu är allmänt känd som en sjukdom som utvecklas i tre olika steg:

  • Steg 1, som nu anses vara början på typ 1-diabetes, kan upptäckas med ett screeningstest som kan identifiera diabetesrelaterade autoantikroppar flera år innan symptom uppträder.
  • Steg 2 karaktäriseras av nedsatt glukostolerans till följd av betacellförlust.
  • Steg 3 är när symptom uppträder - det är då diagnosen normalt sker. För både steg 1 och 2 närmar sig livstidsrisken för klinisk diagnos (steg 3) 100%.

Tack vare dessa riktlinjer är nu tidigare diagnos och ingripande möjlig i kombination med TrialNet screening och prevention. Riktlinjerna har rekommenderats av JDRF, American Diabetes Association (ADA) och Endocrine Society, berättar Åke Lernmark.

 
 Sara Liedholm
 

Fakta/TrialNet

TrialNet finansieras av National Institutes of Health (NIH), med stöd från American Diabetes Association, ADA och  Juvenile Diabetes Research Foundation, JDRF. Det är det största kliniska testnätet som någonsin samlats för att ändra förloppet vid typ 1-diabetes. Mer än 200 forskningscentrum/sjukhus världen över erbjuder gratis screening av släktingar till personer med typ 1-diabetes. Testpaket är också tillgängliga via post.  För mer information, kontakta TrialNet samordnare Linda Ahlkvist linda [dot] ahlkvist [at] med [dot] lu [dot] se eller besök:   https://www.med.lu.se/trialnet/vill_du_vara_med

*Fakta Diabetes Prevention Trial från 2002

Undersökningen: Diabetes Prevention Trial-Type 1 (DPT-1) (Prevention av typ 1 diabetes) var en av de första storskaliga undersökningarna att försöka förebygga typ 1 diabetes. Över 100 000 släktingar till patienter med typ 1-diabetes undersöktes om de hade autoantikroppar mot sina betaceller. Totalt deltog 20 000 autoantikroppspositiva släktingar i studien. Två behandlingar erbjöds de personer som hade autoantikroppar. Den ena var dagliga injektioner av en låg dos insulin. Dosen var så låg att personens blodsocker inte påverkades. Tanken var att de betaceller som fanns kvar skulle få vila med hjälp av det insulin som injicerades. Den andra behandlingen var att äta insulin. Tanken bakom den orala insulinbehandlingen var att vänja immunsystemet vid insulin så att det inte skulle uppfattas som ett främmande ämne. Undersökningen avslutades 2002. DPT-1 studien visade att de dagliga insulininjektionerna inte kunde förebygga typ 1 diabetes. De personer som fick äta insulin hade däremot ett fördröjt insjuknande.

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.