Denna regionala centrumbildning erbjuds nu Arbetsmarknadsdepartementet som en del i en nationell samordnad satsning för kunskapsförsörjning.

– Vi täcker in en tredjedel av Sveriges arbetsplatser. Det är både tillräckligt stort och ändå hanterbart område att arbeta med, anser Maria Albin och Mats Bohgard, koordinatorer för forskningssamarbete mellan Arbets- och miljömedicin och Ergonomi och Aerosolteknologi inom FAS-centrum Metalund vid Lunds universitet och initiativtagare jämte Kjell Toren, Arbets- och miljömedicin, vid Göteborgs universitet.

Motsvarande satsningar i resten av Sverige vore bra, tycker båda. Verksamheten ska bedrivas i samarbete med arbetslivsforskning i vid bemärkelse, genom Arbetsmiljöhögskolan vid Lunds universitet och Institutionen för Sociologi och arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet. I och med centrumbildningen kan flera hundra personers arbete för att ge kunskapsstöd lokalt och regionalt samordnas. Det handlar både om riskfaktorer i arbetet, och om förhållanden i arbetet som kan främja en god hälsa.

Genom samverkan mellan forskare och de Arbets- och miljömedicinska klinikerna kan vi täcka hela arbetsmiljöområdets bredd, och ge kunskapsstöd till företag, företagshälsovård, fackliga organisationer och intresseorganisationer. Viktigt är också att främja utbildning inom arbetsmiljöområdet för studerande vid universitet och högskolor.

Inom vissa områden har vi verksamhet vid forskningsfronten och vi bidrar därmed till den internationella kunskapsutvecklingen. Forskarna föreslår bland annat att arbetsmiljöexperter ska jobba nära dem som utvecklar och designar nya material. Det sker redan idag på sina håll, men är fortfarande ingen självklarhet.

– Det är smidigare att komma in redan under utvecklingsfasen istället för att som idag gå omvägen via lagstiftningen, när skadan redan är skedd. Då kan vi i bästa fall också föreslå åtgärder som gagnar arbetsmiljö och miljö i en produkts hela livscykel, från produktion till användning hos konsument och i sista steget återvinning eller destruktion, säger Mats Bohgard, professor i Arbetsmiljöteknik vid Lunds Tekniska Högskola som själv jobbar nära bland andra nanoteknikforskare för att framförallt studera nanoteknologins påverkan på risker i arbetslivet.

Han menar att den traditionella uppgiften med att förse lagstiftare med kunskap ska kvarstå, men att den behöver kompletteras.

– Hade arbetsmiljöforskare fått vara delaktiga i planeringen av bygget av Hallandsås-tunneln, hade miljökatastrofen där aldrig behövt ske. Experter visste att akrylamid (härdaren i materialet) var skadligt, men dialogen med brukarna fanns inte.

Ända sedan Arbetslivsinstitutet lades ner för fem år sedan arbetsmiljöforskarna väntat på ett nytt initiativ från regeringens sida. Med detta initiativ hoppas de få igång en ny, nationell struktur för arbetsmiljöforskning.

Kristina Lindgärde