Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

P-piller och andra hormonella preventivmedel knyts till förskrivning av antidepressiva

En ny, stor registerstudie från Lunds universitet visar att det finns ett samband mellan bruk av hormonella preventivmedel och ökad förskrivning av psykotropa läkemedel bland flickor och kvinnor i tonåren.
piller

Huruvida p-piller, hormonspiral och andra hormonella preventivmedel kan leda till att kvinnor blir nedstämda, drabbas av depression eller på annat vis mår psykiskt dåligt är omdebatterat. Och trots att många kvinnor vittnar om sådana erfarenheter har forskningen hittills inte gett någon entydig bild:

– Det finns en skillnad mellan den kliniska vardagen och forskningen. Det finns många tonåriga och unga kvinnor som vittnar om att de mår dåligt av hormonella preventivmedel. Men forskningen har haft svårt att förklara fenomenet, berättar Sofia Zettermark, genusvetare och doktorand vid Lunds universitet samt AT-läkare vid Kiruna sjukhus.

För att öka kunskapen har hon tillsammans med Juan Merlo, professor i socialepidemiologi vid Lunds universitet, genomfört en omfattande registerstudie. Den innefattar över 800 000 kvinnor i Sverige i åldern 12- 30 år, vilket är majoriteten av alla kvinnor i landet i åldersgruppen.

– I studien finns en mycket stark koppling mellan användning av hormonella preventivmedel och förskrivning av pyskotropa läkemedel bland de yngsta. Sambandet blir därefter svagare med stigande ålder. Bland de kvinnor som lämnat tonåren ser vi i studien inget samband alls, säger Sofia Zettermark.

Sofia Zettermark
Sofia Zettermark. Foto: privat.

Eftersom studien är av registertyp visar den inte vad som är orsak och verkan. Sofia Zettermark menar att resultaten bör tolkas med försiktighet, men att de understryker behovet av fortsatt forskning.     

Studien visade också på skillnader mellan olika typer av preventivmedel. Förskrivning av psykotropa läkemedel var högst vid bruk av icke-orala preventivmedel och de som är baserade på enbart gestagener. Bland icke-orala former är exempel p-ring, hormonspiral och p-plåster.

Sofia Zettermark betonar att studiens syfte är att öka kunskapen och att inspirera till fortsatta studier, inte att unga kvinnor ska sluta att använda hormonella preventivmedel:

– Det går aldrig att dra slutsatser om enskilda individers hälsa utifrån en registerstudie, och därför ej heller ge behandlingsrekommendationer. Det är också många kvinnor som använder hormonella preventivmedel och mår bra, säger hon och fortsätter:

– Den som känner oro eller inte mår bra bör, oavsett vilket preventivmedel det gäller, i första hand prata med sin läkare eller barnmorska för att hitta en fungerande lösning.

Resultaten överensstämmer till stora delar med vad som framkommer i en stor, dansk registerstudie som publicerades 2016. Att det nu går att se ett liknande mönster även i Sverige menar Sofia Zettermark är ytterligare ett skäl till att sätta mer fokus på frågan.

Studien är huvudsakligen finsierad med stöd av Vetenskapsrådet (VR).

Björn Martinsson

Kategorier

Kontakt

Sofia Zettermark, genusvetare och doktorand i Folkhälsovetenskap, inriktning socialmedicin vid Lunds universitet samt AT-läkare vid Kiruna sjukhus, 076-116 81 30, sofia [dot] zettermark [at] med [dot] lu [dot] se

* Kort fakta psykotropa läkemedel


Psykotropa läkemedel är namnet på en grupp läkemedel som kan ordineras vid förändringar i patientens psykiska tillstånd som till exempel oro, nedstämdhet, sömnsvårigheter och depressioner. Syftet är att förändra beteende och/eller humör.

Fakta om studien

Registerstudie, viktigaste källor: Läkemedelsregistret (Swedish prescribed drug register, SPDR), Registret över totalbefolkningen (Total population register), Longitudinell integrationsdatabas för sjukförsäkrings- och arbetsmarknadsstudier (Longitudinal integration database for health insurance and labour market studies, LISA)
Studien omfattar ca 800 000 kvinnor i Sverige i åldern 12-30 år. Kvinnor med tidigare diagnos/uttag av psykotropa läkemedel för psykisk ohälsa ingår inte i studien.
Resultaten har justerats för utbildningsnivå, individualiserad hushållsinkomst, sjukvårdsanvändning, och relevanta diagnoser som kan påverka preventivmedelsanvändning: trombos, migrän/epilepsi och menstruationsstörningar.
Vetenskapsrådet (VR) har varit huvudfinansiär.

Box 117, 221 00 LUND
Telefon 046-222 00 00 (växel)
Telefax 046-222 47 20
lu [at] lu [dot] se

Fakturaadress: Box 188, 221 00 LUND
Organisationsnummer: 202100-3211
Om webbplatsen