Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

På sommarkollo – vad händer med en äldre person då?

Sommarkollo - ett klassiskt ställe för barn. Men vad händer när kollot istället gästas av äldre personer - med hälsan, ramar för socialt umgänge och synen på ålder och åldrande? De frågorna har tre forskare vid Lunds universitet nu fått en miljon kronor för att försöka besvara.

Äldrekollo

Janicke Andersson är fil dr i äldre och åldrande och knuten till Lunds universitets forskningscentrum CASE. Hon jublar över att tillsammans med två forskarkolleger få chans att genomföra en så angelägen studie.

– Ett drömprojekt! Det känns otroligt spännande att få till ett tvärvetenskapligt projekt kring äldre, miljö och hälsa där vi både tar hänsyn till strukturella faktorer, görandet och den faktiska hälsopåverkan.

Att ”göra ålder” är ett centralt begrepp i studien. Det kan förklaras med att det finns många föreställningar om hur vi skall bete oss och se ut beroende på vår ålder. Korta kjolar och urringat anses ofta åtråvärt hos yngre tjejer – men är tabu bland äldre. Flera studier visar hur man gör ålder på äldreboenden. Det kan handla om att välja äldre inredningsdetaljer och viss sorts musik - gärna svenska visor och äldre svensktoppsmusik.

– Dessa sätt att göra ålder är många gånger grundade på diffusa föreställningar om vad och vilka äldre är. Men det stämmer sällan med den så kallade verkligheten. Ändå förhåller även äldre själva sig till dessa diffusa föreställningar i sitt sociala agerande. Ibland talar man om att det finns en kulturell eftersläpning på nästan en generation i föreställningar om äldre, säger Janicke Andersson.

Kolloverksamhet förknippas traditionellt med barn, och forskarna har sett tecken på att de äldre faktiskt förbarnsligas under vistelsen. Vittnesmålen är enligt forskartrion många om hur äldre på kollo upplevs som yngre och piggare. Plötsligt kan de gå mer obehindrat. Får lust till tämligen otypiska aktiviteter - som att åka rutschbana.

– I en av delstudierna utgår vi från den förändringspotential som kollovistelsen antas ha, och som är tydliga i de här exemplen. Hur påverkar äldrekollot deltagarnas identitet och hur de gör ålder? Upplever, eller framställer, de sig yngre när de vistas i en miljö med starka kopplingar till barndom och lek - eller äldre av att befinna sig i ett sammanhang av andra äldre? säger Gabriella Nilsson, fil dr i etnologi.

Lisa Ekstam, fil dr i arbetsterapi och även hon knuten till CASE, ska med intervjuer sätta fingret på hur hälsa och livskvalitet påverkas av kollovistelsen. I fokus står faktorer som aktivitet, social delaktighet och känslor av ensamhet

– Det saknas systematiska studier som på det här holistiska och tvärvetenskapliga sättet tar avstamp i en konkret, existerande verksamhet, säger hon.

Det är Crafoordska stiftelsen som har beviljat den tvååriga studien en miljon kronor.

CASE (Centre for Ageing and Supportive Environments) är ett Fortecentrum vid Lunds universitet. CASE understödjer genom sina forskningsresultat utvecklingen av stödjande miljöer för det hälsosamma åldrandet. Äldre och deras organisationer är genom ett brukarråd engagerade i arbetet och målet är att resultaten ska få direkt betydelse för äldres vardagsliv.

Erika Svantesson

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 4800 forskare.

Senaste artiklar

2018-01-22
Så gör dina celler för att svänga
Så gör dina celler för att svänga
2018-01-19
Indien och Sydasien i fokus i nytt samarbete med Utrikespolitiska institutet
Indien och Sydasien i fokus i nytt samarbete med Utrikespolitiska institutet
2018-01-18
Ny hypotes om djurens evolutionära succé med hjälp av tumörbiologi
Ny hypotes om djurens evolutionära succé med hjälp av tumörbiologi
2018-01-18
Inbjudan: LTH öppnar upp för regionens företag
Inbjudan: LTH öppnar upp för regionens företag
2018-01-17
DNA från forntiden löser gåtan om varifrån de första nordborna kom
DNA från forntiden löser gåtan om varifrån de första nordborna kom

Box 117, 221 00 LUND
Telefon 046-222 00 00 (växel)
Telefax 046-222 47 20
lu [at] lu [dot] se

Fakturaadress: Box 188, 221 00 LUND
Organisationsnummer: 202100-3211
Om webbplatsen