Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Prestigefyllda ERC-anslag till lundaforskare

Kapslar för transport av läkemedel, knäskada som inte är skada utan artros, hudceller som omprogrammerats till nervceller, variationer i vårt DNA som påverkar produktionen av blodceller och urban delningsekonomi som en potentiell lösning på våra hållbarhetsutmaningar. Det är forskningsområdena vid Lunds universitet som tilldelas ERC Consolidator Grants från Europeiska forskningsrådet (ERC) i 2017 års utlysning.
ERC-forskare 2017
De fem ERC-forskarna fr vä: Ingemar André, Martin Englund, Malin Parmar, Björn Nilsson och Oksana Mont.

De fem forskarna bakom all denna spännande forskningen är kemisten Ingemar André, medicinarna Martin Englund, Malin Parmar och Björn Nilsson samt Oksana Mont som forskar kring hållbar konsumtion.

Europeiska forskningsrådets (ERC) uppdrag är att främja forskning av högsta kvalité genom omfattande och långsiktig finansiering. De prestigefyllda ERC Consolidator Grants omfattar forskningsanslag på vardera 2 miljoner euro under fem år till de fem forskarna.

Läs om forskarna och deras forskningsprojekt:

Täta kapslar för transport av läkemedel in i kroppen

Kemisten Ingemar André får ERC-anslag till ett forskningsprojekt som handlar om att på molekylnivå designa täta kapslar. Dessa kapslar ska kunna användas till att transportera läkemedel in i människokroppens celler. Kapslarna kommer att byggas upp av proteinbaserade nanostrukturer som härmar naturens egen självbyggande förmåga. Det innebär att proteinerna binder spontant till varandra för att på så sätt bygga mer komplexa strukturer.

Målet är att få fram sådana proteinstrukturer som kan bilda täta, sfäriska behållare, säger Ingemar André, forskare vid Naturvetenskapliga fakulteten.

För att nå dit behöver man i projektet först utveckla metoder för både datormodellering och så kallad experimentell evolution. Experimentell evolution handlar om att man i labbmiljö, och på molekylnivå, efterliknar naturens evolutionära process. I det här fallet medför detta att man testar ett proteins olika mutationer för att se vilken variant som verkar ha bäst egenskaper, och sedan väljer man den proteinvarianten för nästa mutationsomgång. Detta upprepas i ett antal mutationscykler tills man har fått fram det mest lämpliga proteinet att bygga kapslarna av.

Tricket är att kunna mäta “fitness” på ett protein för den egenskap man vill förbättra, säger Ingemar André.

Hur går det till när menisken bryts ned vid knäledsartros?

Martin Englund, professor i epidemiologi och medicinsk forskning vid Medicinska fakulteten och läkare vid Skånes universitetssjukhus, forskar på folksjukdomen artros. Med hjälp av anslaget från ERC ska han studera nedbrytningen av meniskvävnaden vid knäledsartros. Menisken har en viktig funktion i knäleden då den fördelar krafterna och skyddar ledbrosket. Syftet med projektet är att med hjälp av avancerade mätinstrument kartlägga vilka molekyler som är inblandade i sjukdomsprocessen och hur det påverkar menisken och knäleden över tid.

– Trasiga menisker har tidigare betraktats som en knäskada, men vi tror att det ofta handlar om artros, som långsamt har sönder menisken. Vi kommer bland annat att leta efter signalämnen i ledvätska och blod, så kallade biomarkörer, som kan användas både för att ställa diagnos, att följa sjukdomsförloppet och se effekterna av behandling, säger Martin Englund.

Genom att kombinera avancerade molekylära analyser som masspektrometri (som bland annat visar vilka proteiner vävnaden består av) med magnetkameraundersökningar med molekylära bildtekniker, kommer forskarna ta reda på vad som händer tidigt i artrosutvecklingen. På så sätt hoppas man hitta ledtrådar till nya läkemedel som kan bromsa, eller förhindra, nedbrytning av menisken och därmed artros.

Kan hudceller som omprogrammerats till dopaminproducerande nervceller transplanteras in i hjärnan och användas som behandling av Parkinsons sjukdom?

Det är den grundläggande frågeställningen Malin Parmar, professor i cellulär neurovetenskap vid Medicinska fakulteten, söker svar på i ett av sina forskningsprojekt. ERC Consolidator Grant är Malins andra anslag från Europeiska forskningsrådet, 2012 erhöll hon ERC Starting Grant. Forskningen syftar också till att ta reda på om en sådan behandling ska göras patientspecifik - alltså att man ska omprogrammera patientens egna hudceller - eller om hudceller från matchade donatorer ska användas.

– Mindre än var tionde person som drabbas av Parkinson har en ärftlig komponent men det stora flertalet patienter med Parkinsons sjukdom utvecklar sjukdomen spontant utan att man riktigt vet varför. Därför är det viktigt att ta reda på om omprogrammerade celler från dessa personer utvecklar tecken på sjukdomen. Om det är så kan det vara bättre att använda matchade donatorer, säger Malin Parmar.

Fortfarande kvarstår en hel del forskning innan detta kan nå patienter, men under de fem år som projektet pågår hoppas Malin Parmar ha utvecklat metoden ytterligare och gjort de prekliniska djurstudier som krävs för vidare utveckling mot en klinisk användning.

Kartlägger hur DNA-variationer påverkar nybildning av blodceller

Varje dag producerar vår kropp hundratals miljarder nya blodceller. Vilka gener vi föds med, påverkar och styr tillverkningen. Björn Nilsson, universitetslektor och specialist i klinisk immunologi och transfusionsmedicin vid Medicinska fakulteten, har beviljats konsolideringsanslag från ERC för att undersöka hur variation i vår arvsmassa påverkar blodcellsbildningen.

– Vi är intresserade av att ta reda på vilka variationer i vår DNA-sekvens som påverkar produktionen av blodceller. Om vi bättre kan förstå vad det är som går snett kanske vi på sikt kan reglera återbildning av blodceller, vilket har betydelse vid till exempel blodcancer och bristsjukdomar som rör blod- och immunsystemet, säger Björn Nilsson, vars forskargrupp vid Biomedicinsk Centrum (BMC) i Lund kommer att kombinera genetik, hematologi, och matematik för att genomföra projektet.

Urban delningsekonomi undersöks i 5 städer på 5 kontinenter

Oksana Mont, professor i hållbar konsumtion vid Internationella Miljöinstitutet, erhåller ERC-anslag till forskningsprogrammet Urban Sharing: Sustainability and Institutionalisation Pathways. Programmet fokuserar på delningsekonomi i urbana miljöer, hållbarhet och institutionaliseringsprocesser. Urban delning av tillgångar, utrymmen och färdigheter anses vara möjlig lösning på de hållbarhetsutmaningar som städer står inför. Men delningssystemens hållbarhetspotential, och vilka institutionella processer som främjar dem, har inte granskats på ett systematiskt sätt. Forskningsprogrammet Urban Sharing syftar därför till att undersöka, testa och avancera kunskap om design, hållbarhet och institutionaliseringsprocesser i delningsorganisationer (urban sharing organisations - USOs) i fem städer på fem kontinenter: Amsterdam, Toronto, São Paolo, Seoul och Melbourne. Forskningen integrerar studier om hållbar konsumtion med organisationsteori och institutionell teori.

– Finansieringen kommer vid rätt tidpunkt. Vi står inför ett fenomen under snabb utveckling i samhället, men vi saknar teoretiska underlag och metoder för att förstå detta fenomens inverkan. Jag arbetar tillsammans med ett starkt forskarteam och vi alla är redo och ser fram emot att göra denna ”resa” för att finna lösningar på de hållbarhetsutmaningar som våra städer står inför, säger professor Oksana Mont.

 

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 4800 forskare.

Kontakt

Ingemar André, universitetslektor, Kemiska institutionen, Tel 046 – 222 44 70, ingemar [dot] andre [at] biochemistry [dot] lu [dot] se ()

Martin Englund, professor, Institutionen för kliniska vetenskaper i Lund, 046-171394, martin [dot] englund [at] med [dot] lu [dot] se ()

Malin Parmar, professor, Institutionen för experimentell medicinsk vetenskap, 046-222 0620, malin [dot] parmar [at] med [dot] lu [dot] se ( )

Björn Nilsson, universitetslektor, Institutionen för laboratoriemedicin i Lund, 046-222 0738, bjorn [dot] nilsson [at] med [dot] lu [dot] se ()

Oksana Mont, professor Internationella miljöinstitutet, 046-222 0250,   oksana [dot] mont [at] iiiee [dot] lu [dot] se ()

Fakta ERC Consolidator Grants (CoG)

  • Utlysning en gång per år
  • Kan sökas av forskare 7-12 år efter disputation
  • Anslaget är på 2 miljoner euro under 5 år, vilket räcker till ansvarig forskare med team
  • ERC CoG är mycket prestigefyllt och svårt att få då det söks i internationell konkurrens (sökande från hela världen men med en värdinstitution inom EU)

Läs mer om ERC CoG

Box 117, 221 00 LUND
Telefon 046-222 00 00 (växel)
Telefax 046-222 47 20
lu [at] lu [dot] se

Fakturaadress: Box 188, 221 00 LUND
Organisationsnummer: 202100-3211
Om webbplatsen