– Exponeringen låter värre än den är. Biodieselnivåerna som deltagarna andas in motsvarar samma mängd som vi människor kan utsättas för under en dag i stadsmiljö med mycket trafik, säger Louise Gren som är doktorand i aerosolteknologi vid LTH och just nu arbetar med biodieselprojektet som en del av sitt avhandlingsarbete.

Dieselavgaser är cancerframkallande

Att dieselavgaser är cancerframkallande vet vi. De klassades som cancerogena år 2012 av IARC – International Agency for Research on Cancer – och då fastslogs riktlinjer för hur stora mängder partiklar från dieselavgaser som vi människor kan utsättas för utan att det betraktas som en hälsorisk. Men hur farligt är det med biodiesel som nu i allt högre grad ersätter diesel?

Traktorn manövreras av Fredrik Mattsson. Efter ett examensarbete om partiklar i inomhusmiljö är han nu projektassistent i biodieselstudien. Hans uppgift är att simulera vardagstrafik genom att gasa, ha traktorn på tomgång och låta skopan åka upp och ner.

Försökspersonerna gör provtagningar – slemhinnor, ögon och hjärtrytmen

Inne i laboratoriet kontrollerar Louise Gren så att mängden biodiesel som kommer in i kammaren motsvarar den planerade exponeringsnivån.

Försökspersonen Ester Pörtfors gör sig redo för nya provtagningar. Tillsammans med ytterligare två deltagare har hon suttit tre timmar i aerosollabbets kammare och lämnar nu yrvaket fåtöljen och den dunkla belysningen. Precis som innan hon gick in i kammaren ska hon lämna blodprover, under­söka om slemhinnorna i luftrör, svalg och näsa har svullnat, få ögonen kontrollerade och följa hur hjärtrytmen påverkas.

– I blodproverna tittar vi efter inflammationsmarkörer som kan berätta om kroppens immunförsvar reagerar på något ämne man har blivit utsatt för i kammaren, säger Katrin Dierschke som är specialistläkare i yrkes- och miljömedicin inom Region Skåne, och doktorand i arbets- och miljömedicin på LU.

"I kammaren blir jag så utmattad att sömnen vinner varje gång"

Detta är första gången som Ester Pörtfors medverkar i en avancerad forskningsstudie.

– Jag vill vara med och bidra till forskningen och har inget emot alla prover som tas. Själv läser jag medicinteknik och det är jätteintressant och givande att vara försöks­person. Som ersättning för medverkan får jag 800 kronor, reseersättning och mat ­under försöksdagarna. För mig är det ett bra sätt att få in lite extrapengar när studiemedlet inte räcker till, säger Ester Pörtfors.

Hon tycker att det är lärorikt att få insyn i hur studien går till. Men hon var oförberedd på hur trött hon skulle bli.

– Jag har lyckats somna varje gång. Jag har tänkt att jag ska plugga när jag ändå sitter stilla i tre timmar, men i kammaren blir jag så utmattad att sömnen alltid vinner, säger Ester Pörtfors.

Försöket i laboratoriet har pågått i tre månader med 19 försökspersoner, och under våren ska allt material sammanställas och analyseras.

– Ett av de mest använda biobränslena är HVO som tas fram av bland annat slakteri­avfall och nedhuggen skog, och vid förbränning hamnar både sotpartiklar och kväveoxid i luften som vi andas. Är de bättre eller sämre för vår hälsa än partiklar från dieselavgaser? När studien är klar har vi förhoppningsvis svar, säger Louise Gren.