Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Reglerteknik: "Vi var lite tidigt ute"

Sysslar man med att få system att sköta sig själva, exempelvis vattenrening, farthållare i bilar eller temperaturreglering, faller det sig naturligt att snegla på möjligheterna med konstgjord intelligens. För vad vore bättre än processer som inte bara uppför sig automatiskt på önskat sätt, utan också kan lära sig och bli bättre efter hand?
Bilden visar en så kallad samarbetsrobot som i det här fallet har ögon (kameran längst upp) och läser en text. Bild: Martin Karlsson
Bilden visar en så kallad samarbetsrobot som i det här fallet har ögon (kameran längst upp) och läser en text. Bild: Martin Karlsson

Sådant som kan kallas föregångare till AI arbetade forskare i reglerteknik med på 1970-talet. Tillsammans med Kockums utvecklade de exempelvis en autopilot för båtar som automatiskt anpassar sig till vind och vågor.

– Det resulterade i en förstklassig produkt som fortfarande säljs internationellt, berättar Karl Johan Åström, seniorprofessor i reglerteknik vid LTH. Han kom till institutionen 1965 och arbetar fortfarande trots sina 84 år.

Ett annat exempel från den tiden är automatinställda regulatorer. Tekniken är fortfarande jätteviktig för tillverknings- och processindustrin, enligt Åström.

Men ”riktig” AI-forskning tog fart först några år senare. Bland annat arrangerade institutionen en doktorandkurs om AI 1982, vilken leddes av en inbjuden forskare från ett företag i Silicon Valley. Den första renodlade AI-avhandlingen kom 1987, då Karl-Erik Årzén skrev om tekniska reglersystem i processindustrin som kunde ge användaren förbättringsförslag. Inte långt därefter kom två avhandlingar av Jan Eric Larsson respektive Per Persson om smarta assistenter vid analys och konstruktion av reglersystem.

– Det blev inga produkter, men det generades en väldans massa idéer. Vi var lite tidigt ute, men tankarna är relevanta idag när man vill ha obemannade fabriker, säger Karl Johan Åström.

 

Kategorier

Senaste nyheter

2019-04-18

Campus Helsingborg växer med strategiska satsningar

Campus Helsingborg växer med strategiska satsningar
2019-04-18

Antagningsstatistik: sökande hösten 2019

Antagningsstatistik: sökande hösten 2019
2019-04-18

Därför dras myggor till svettiga personer

Därför dras myggor till svettiga personer
2019-04-17

Screening identifierar högriskbarn - typ 1-diabetes och celiaki

Screening identifierar högriskbarn - typ 1-diabetes och celiaki
2019-04-17

Fossilfynd infiltrerar hårdrocksmusik

Fossilfynd infiltrerar hårdrocksmusik

Intresserad av forskning och samhälle? Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 4800 forskare.

Box 117, 221 00 LUND
Telefon 046-222 00 00 (växel)
Telefax 046-222 47 20
lu [at] lu [dot] se

Fakturaadress: Box 188, 221 00 LUND
Organisationsnummer: 202100-3211
Om webbplatsen