Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Risken för typ 2-diabetes ökar med stigande ålder

En kartläggning gjord vid Lunds universitet visar att 40 procent av alla som insjuknar i diabetes gör det i genomsnitt vid 67 års ålder.
Bo Hansson fick sin diagnos året innan han skulle gå i pension vid ett rutinbesök hos företagshälsovården.
– Läkaren sa: ”Du har diabetes, jag ska skriva ut tabletter åt dig”.
Äldre man
Bo Hansson fick typ 2-diabetes när han var 64 år. Att blodsockret var förhöjt upptäcktes vid ett rutinbesök hos företagshälsovården.

I dag, tretton år senare, tar Bo och hustrun Gerty emot i villan i Eslöv. Arbetslivet har han för länge sedan lämnat bakom sig, men något stillasittande pensionärsliv har han inte ägnat sig åt.

– Jag rör mig mycket, det tror jag är A och O. Och så slutade jag röka direkt.

Förutom långa promenader, gärna i den lokala diabetesföreningens regi, blir det mycket tid i trädgården som prunkar trots den rekordheta våren. I såväl fikonträdet som persikoträdet, äpple- och plommonträden hänger mängder av frukt. På en vägg klättrar en vinranka och i en annan trängs vinbärsbuskarna med krusbären.

Att leva med diabetes

För Bo Hansson innebar diabetesdiagnosen ingen större förändring. Till skillnad från personer med typ 1-diabetes som behöver mäta sitt blodsocker flera gånger om dagen och tillföra insulin i samband med varje måltid behöver han bara ta tabletter (Metformin som sänker blodsockret och läkemedel mot högt blodtryck och höga blodfetter) och en spruta med långtidsverkande insulin på kvällen för att inte blodsockret ska vara högt på morgonen.

Man går med stavar
Motion är viktigt vid typ 2-diabetes. Bo Hansson tar gärna stavarna när han går långa promenader Foto: Kennet Ruona

Den nya kartläggningen visar att det är stor skillnad även mellan individer med typ 2-diabetes. Studien föreslår därför en ny indelning (se faktaruta) av diabetessjukdomarna i fem olika grupper.

Sen debut av diabetes

– Bo Hansson tillhör sannolikt den andel av typ 2-diabetikerna som i kartläggningen får diabetes ganska sent i livet utan att vara speciellt överviktiga och som har turen att inte ha någon ökad risk för svåra följdsjukdomar, säger Emma Ahlqvist, docent och författare till en publikationen om den nya indelningen.

Ny, förfinad indelning

Genom att kombinera mått på bland annat insulinresistens, insulinproduktion, blodsockernivåer och BMI (body mass index) vid insjuknandet framträder fem olika grupper.

– Förutom en mer förfinad indelning kan vi även se att olika grupper har olika risk för olika följdsjukdomar vilket betyder att man tidigare kan sätta in en behandling som förebygger komplikationer hos de patienter som har störst risk att drabbas, säger Emma Ahlqvist.

Inga större besvär

Liksom andra diabetiker går Bo Hansson på regelbundna ögonkontroller. Två gånger om året träffar han sin diabetessköterska och en gång om året en läkare.

Motion är viktigt vid typ 2-diabetes. Bo Hansson tar gärna stavarna när han går långa promenader.

– Vid senaste besöket hos diabetessköterskan minskade hon insulindosen och tog bort en tablett. Proverna visade inga problem med varken njurar eller hjärta, säger han nöjt och påpekar att han även gått ned två kilo och minskat midjemåttet med två centimeter sedan sist.

Bo och Gerty är måna om att äta bra, även om det inte är lätt alla gånger.
– Jag är väl glad i kakor som alla andra, men jag dricker inte läsk och jag äter inte jättemycket frukt eftersom de innehåller mycket socker. Jag har fått rådet att äta max sju vindruvor eller tre plommon. Men jag får äta en glass i veckan, skrattar Bo.

Folk som inte känner till diabetes tror att man är berusad

Han har inte haft några större besvär av sin diabetes men berättar om ett kalas då han åt marängtårta som resulterade i högt blodsocker.
– Då mådde jag inte bra, jag fick lägga mig och vila och dricka vatten.

Kartläggningen ger oss bättre möjligheter att skräddarsy behandlingen till varje individ, säger docent Emma Ahlqvist, en av forskarna bakom studien.
Och en annan gång drabbades han av blodsockerfall eftersom han hade arbetat för länge i trädgården och slarvat med att äta.

Emma Ahlqvist
Kartläggningen ger oss bättre möjligheter att skräddarsy behandlingen till varje individ, säger docent Emma Ahlqvist, en av forskarna bakom studien. Foto: Kennet Ruona

– Jag blev alldeles darrig i benen. Det visade sig att jag hade ett blodsocker under 3 (mellan 4 o 6 är normalt, reds anm). Men det rättade till sig med ett par glas mjölk. Folk som inte känner till diabetes tror att man är berusad, säger Bo och berättar att han för säkerhets skull har ett kort i plånboken som berättar att han är diabetiker.

Hur det kommer sig att han fått typ 2-diabetes vet han inte.

– Troligtvis hade min mamma det, men det upptäcktes inte förrän hon kom in på åldersdomshem och då var hon över 80 år. I dag upptäcks det mycket tidigare. Det har blivit en populär sjukdom det här.

Fakta

  • Grupp 1, SAID (severe autoimmune diabetes):motsvarar i princip typ 1 diabetes och LADA (latent autoimmune diabetes in the adult), och karaktäriseras av insjuknande i låg ålder, dålig metabol kontroll, försämrad insulinproduktion och förekomst av GADA-antikroppar.
  • Grupp 2, SIDD (severe insulin-deficient diabetes):omfattar personer utan antikroppar med högt HbA1C, försämrad insulinproduktion och måttlig insulinresistens. Grupp 2 har den högsta förekomsten av ögonsjukdomen retinopati.
  • Grupp 3, SIRD (severe insulin-resistant diabetes): karaktäriseras av kraftig övervikt och allvarlig insulinresistens. Grupp 3 hade den högsta förekomsten av njurskador vilket också är den följdsjukdom som kostar samhället mest.
  • Grupp 4, MOD (mild obesity-related diabetes, MOD):omfattar kraftigt överviktiga patienter som insjuknar vid relativt ung ålder.
  • Grupp 5, MARD (mild age-related diabetes, MARD): är den största gruppen (ca 40%) och samlar de äldsta patienterna.
  • Mer information: http://andis.ludc.med.lu.se

Kategorier

Box 117, 221 00 LUND
Telefon 046-222 00 00 (växel)
Telefax 046-222 47 20
lu [at] lu [dot] se

Fakturaadress: Box 188, 221 00 LUND
Organisationsnummer: 202100-3211
Om webbplatsen