Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Röd telefon kortar väntetid vid urinblåsecancer

En särskild telefonlinje ifall du har blod i urinen kan korta tiden till behandling med nästan hälften ifall du har urinblåsecancer. Det visar ny forskning från Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus.
Röda telefonen
Röda telefonen, telefonlinje som kortar väntetid vid urinblåsecancer.

Cancer i urinblåsan (urotelial cancer) har länge brottats med alltför långa väntetider från symtom till behandling. Eftersom sjukdomen ofta upptäcks sent är det extra angeläget att vägen fram till behandling blir så kort som möjligt.
Väntetiden beror delvis på patientens benägenhet att kontakta vården, men framför allt på att det tar för lång tid till diagnos och behandling när de väl har hört av sig, anser Fredrik Liedberg, docent vid Lunds universitet och urolog vid Skånes universitetssjukhus i Malmö:

- Synligt blod i urinen är det viktigaste varningstecknet vid urinblåsecancer och därför inrättade vi Röda telefonen, en särskild telefonlinje med daglig bemanning att ringa till i händelse av att man upptäcker blod när man kissar.

Fredrik Liedberg
Fredrik Liedberg, docent vid Institutionen för translationell medicin vid Lunds universitet och urolog vid SUS i Malmö. Foto: Björn Martinsson

Studien omfattade nio kommuner i sydvästra Skåne. Sjukvårdsrådgivningen 1177 informerade om Röda telefonen på hemsidan och vid patientkontakter, och även sjukhusets urologimottagning lade upp information på sin hemsida. Personer som hörde av sig pga. blod i urinen fick då i de fall det ansågs befogat möjlighet till direktutredning på urologen, något som sparade både tid och pengar jämfört med att vända sig till sin vårdcentral.

- Röda telefonen är en enkel logistisk lösning som innebär kortare väntetid och färre vårdbesök. I studien var väntetiden från första symtom till diagnos 29 dagar vid kontakt genom Röda telefonen att jämföra med 50 dagar i en kontrollgrupp. Dessutom var patienternas tumörer mindre än i kontrollgruppen, berättar Fredrik Liedberg.

Studien pågick i 15 månader. Kontrollgruppen utgjordes av övriga patienter med urinblåsecancer  och symtom med synligt blod i urinen i samma upptagningsområde, dvs. de som sökte via vårdcentral eller privat klinik. I gruppen som ringde den Röda telefonen ingick 275 personer, i kontrollgruppen 101 personer.
På Skånes universitetssjukhus ingår nu den röda telefonen i det ordinarie vårdutbudet, och urologkliniken vill gärna sprida kunskap om att linjen finns. I resten av landet kan organisationen av urinblåsecancervården variera, men generellt är väntetiderna alltför långa enligt Fredrik Liedberg. Han framhåller att det inte bara är vårdens organisation som påverkar väntetiderna, utan även brist på urologer och tillgången till mottagningstider kan ha betydelse.

- I de standardiserade vårdförlopp som införts vid urinblåsecancer ska operation följa 9-12 dagar efter första ingrepp på patienten. Södra sjukvårdsregionen uppfyller den angivna tiden i mindre än fem procent av fallen och är därmed sämst i landet.

Studien publiceras i British Journal of Cancer och har finansierats av bl.a. Region Skåne (genom s.k. ALF-medel) och Cancerfonden.

Fotnot: Följande kommuner ingick i studien: Malmö, Staffanstorp, Lund, Eslöv, Hörby, Höör, Kävlinge, Lomma och Burlöv. Information på 1177.se: http://www.1177.se/Skane/Tema/Cancer/Cancerformer-och-fakta/Cancerformer/Urinblasecancer/
 
Björn Martinsson

Kategorier

Kontakt

Fredrik Liedberg, docent vid Institutionen för translationell medicin vid Lunds universitet och urolog vid Skånes universitetssjukhus i Malmö, 040-33 19 41, fredrik [dot] liedberg [at] med [dot] lu [dot] se

Vetenskaplig artikel i British Journal of Cancer

“Fast-track access to urologic care for patients with macroscopic haematuria is efficient and cost-effective: results from a prospective intervention study.”
Förf: Liedberg F, Gerdtham U, Gralén K, Gudjonsson S, Jahnson S, Johansson I, Hagberg O, Larsson S, Lind AK, Löfgren A, Wanegård J, Åberg H, Nilbert M.
British Journal of Cancer, publicerad online 25 aug 2016. doi:10.1038/bjc.2016.265
 

Fakta/Urinblåsecancer

Urinblåsecancer (urotelial cancer) är ett samlingsnamn för cancer i den slemhinna som täcker urinblåsans insida samt när den sprider sig till närliggande organ, t.ex. urinledare och njurbäcken. Trenden är ökande och är bland män den tredje vanligaste cancerformen i Sverige. Bland kvinnor är det den nionde vanligaste cancersjukdomen, men problemet med långa väntetider är här ännu större än bland män. Medelålder vid diagnos är 73 år.
Ungefär 23 000 personer i Sverige beräknas ha någon typ av urotelial cancer och ca 2 400 nya fall tillkommer varje år. Om cancern upptäcks innan den hunnit växa ut ur slemhinnan är överlevnaden vanligtvis god. Tumören opereras bort och spolas ut i bitar.

Intresserad av forskning och samhälle? Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 4800 forskare.

Box 117, 221 00 LUND
Telefon 046-222 00 00 (växel)
Telefax 046-222 47 20
lu [at] lu [dot] se

Fakturaadress: Box 188, 221 00 LUND
Organisationsnummer: 202100-3211
Om webbplatsen