Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Rutten fisk tecken på bofasta samhällen i Norden lika tidigt som i civilisationens vagga

Osteologen Adam Boethius vid Lunds universitet har gjort världens äldsta fynd av masslagrad fermenterad fisk utanför Sölvesborg i Blekinge. Fyndet förändrar bilden av vår förhistoria – det fanns komplexa samhällen i Norden långt tidigare än vad man fram tills nu antagit, nästan lika tidigt som i civilisationens vagga Levanten i Mellanöstern.
Arkeologisk utgrävning i Norje-Sunnansund i Sölvesborg.
Adam Boethius med några av de arkeologer som arbetade på utgrävningen av Norje-Sunnansund i Sölvesborg. Från vänster: Erik Johansson, Karina Hammarstrand-Dehman, Ilona Carlson, Adam Boethius, Klas-Holger Jönsson. Bild: Blekinge museum

 – Att kunna bevara och konservera en stor mängd mat visar att dessa samlare-jägare-fiskare kunde leva som bofasta och livnära en större population än vad forskare tidigare trott, säger Adam Boethius, vars fynd i dag publiceras i den ledande arkeologiska tidskriften Journal of Archaeological Science.

Man har tidigare menat att man på de nordligare breddgraderna levde förhållandevis mobila liv medan man i Levanten vid samma tidpunkt blev bofasta och började odla och ha boskap. Men förmågan att masslagra fisk visar att de nordligare samhällena var mer utvecklade än man tidigare trott. I ett globalt perspektiv motsvaras den samtida utvecklingen i Mellanöstern på många sätt.

– Skillnaden ligger i miljön, vilka traditioner man hade och vilken typ av mat som fanns att tillgå. När man i Mellanöstern blev bofasta bönder med tamboskap och jordbruk så utnyttjade de nordligare samlarna-jägarna-fiskarna – så kallade furagerare – vattnets resurser och ”skördade” fisk, säger Adam Boethius.

Fyndet gjordes vid en utgrävning av en 9200 år gammal boplats vid det som en gång varit en sjö precis vid utloppet till Östersjön.

– Jag blev mycket förvånad. I ett område på utgrävningsytan påträffades mycket stora mängder fisk, ca 30 000 fiskben per kvadratmeterruta, och bark. Efter att detta lager grävts bort kunde vi se en anläggning, en avlång grop, som grävts ner i den underliggande leran och var omgärdad av både stolphål och mindre pinnhål, berättar Adam Boethius. Efter analys av innehållet i denna anläggning och med hjälp av etnografiska jämförelser med cirkumpolära folkgrupper, stod det klart att man hade fermenterat stora mängder fisk på platsen – en tidig föregångare till dagens surströmming. Förutsättningen för att påträffa denna typ av anläggning är att man använder ett finmaskigt såll och beräkningar på fiskbensmaterialet från utgrävningen visar att man fångat minst 60 ton sötvattensfisk på den här platsen, fortsätter han.

Eftersom man vid denna tidpunkt inte hade tillgång till salt eller kunde göra keramiska kärl har man surat fisken med hjälp av bland annat tallbark och sälfett, varpå alltsammans lagts i säl- och vildsvinsskinn som sedan grävts ned i en grop som täckts med lerig jord. En förutsättning för att kunna göra den här typen av fermentering är ett kallt klimat.

– Precis då för 9200 år sedan, några tusen år efter istiden var det ett så kallat köldevent som sänkte temperaturen på norra halvklotet. Den här typen av fermentering av fisk, där inte salt är nödvändigt, ser man i den cirkumpolära delen av jorden hos t ex inuiterna och eskimåerna. Korta fiskesäsonger och fuktigt klimat gör att man inte kan torka eller röka en så stor mängd fisk, berättar Adam Boethius.

Man har inte hittat något liknande förut delvis på grund av att fiskben är så sköra och försvinner lättare än tillexempel ben från landdjur. Men här har förutsättningarna varit gynnsamma.

– Det är väldigt sällsynt att fiskbenen bevaras så bra; att vi dessutom sållade med finmaskiga nät över stora delar av utgrävningsytan gjorde att vi fick en unik insyn i dessa tidigmesolitiska människors levnads- och näringsstrategier, berättar Adam Boethius.

 

Titel: Something rotten in Scandinavia: the world’s earliest evidence of fermentation i tidskriften Journal of Archaeological Science. Länken till artikeln

Text: Gisela Lindberg

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 4800 forskare.

Senaste artiklar

2018-02-21
Kommunikativ förmåga är viktigt i arbetslivet
Kommunikativ förmåga är viktigt i arbetslivet
2018-02-21
Enzym förändrar livet för njursjuka
Enzym förändrar livet för njursjuka
2018-02-21
Advokater som visar känslor
Advokater som visar känslor
2018-02-21
Inkontinens drabbar miljoner – mer måste göras för att hitta botemedel
Inkontinens drabbar miljoner – mer måste göras för att hitta botemedel
2018-02-21
Jämställdhetsfrågorna har blivit kontroversiella – igen
Jämställdhetsfrågorna har blivit kontroversiella – igen

Box 117, 221 00 LUND
Telefon 046-222 00 00 (växel)
Telefax 046-222 47 20
lu [at] lu [dot] se

Fakturaadress: Box 188, 221 00 LUND
Organisationsnummer: 202100-3211
Om webbplatsen