I snart tjugo års tid har den amerikanska rymdstyrelsen fått ta del av såväl realiserbara som vilt kreativa idéer från lundastudenterna, som i oktober varje år presenterar sina förslag på plats i Houston.
– Att designa för extrema miljöer är en utmärkt språngbräda för kreativitet. Studenterna tvingas fokusera på det som är verkligt viktigt, sammanfattar Per Liljeqvist, kursansvarig och lärare på utbildningen.
Om – om! – kolonisering av rymden skulle bli verklighet en dag, vad ska den som vill bygga och bo på Mars eller någon annan planet än jorden tänka på? Här ger Per Liljeqvist tillsammans med gästläraren och ”rymdexperten” Ulf Berggren sina tips.
- Bo under mark. På Mars finns nästan inget skyddande magnetfält. För att skydda sig från hälsofarlig rymdstrålning kan det vara säkrast att gräva ner bostäderna. Alternativet är ett skyddande skal mot strålning, men dessa är tunga och därför dyra att transportera. Att tillverka skal på plats med exempelvis 3D-printing är ett alternativ som uppmuntras.
- Dags att börja träna! Att vistas i miljöer med ingen eller liten gravitation gör att det blir för lätt för hjärtat att pumpa. Man måste ”utsätta” muskler och organ så att de inte förtvinar. Minst två till tre timmar varje dag, särskilt på vägen dit och hem. Så var beredd att göra plats för ett träningsrum i din rymdkapsel eller marsbostad. När du tränat kan du inte vänta dig en dusch – den fungerar inte, åtminstone inte om gravitationen är noll – du får tvätta dig med fuktiga trasor.
- Recycla till max. Återvinner du idag? Det är inget mot vad du behöver göra i rymden! Naturresurserna är ju begränsade. I dagens rymdstationer får man dricka sin egen filtrerade urin. Från toalettstolen återanvänds 93 procent till dricksvatten. Det är renare än vanligt dricksvatten.
- Forska. Är du forskare? Mycket forskning kan förläggas till rymden. Det kan handla om allt från växtodling till sjukdomars utveckling. Processer i mikrogravitation kan ge helt andra resultat än de som utförs här på jorden.
- Inse att uppskjutningen kanske inte blir av. Rymdskräpet har ökat dramatiskt sedan 1950-talet och kan på sikt göra det svårt att vistas i rymden. Skaderisken är stor när att allt far runt som i en (nästan) evighetsloop. Exempelvis kan 0,2 gram målarrest penetrera en rymddräkt. Nedskräpningen kan leda till att rymden snart inte är en resurs.
FAKTA | NASASAMARBETET
Samarbetet mellan industridesignstudenterna på LTH och Nasa är tidigare läraren Maria Nyströms förtjänst. För drygt tjugo år sedan var hon på jakt efter miljöer som inspirerar till design. Tankarna gick till Nasa som måste lösa kravet på ett slutet cirkulärt system – för överlevnad på en annars obeboelig plats.
Artikeln publiceras i nästa nummer av LTH-nytt, som har framtidens boende och byggande som tema. Vill du ha tidningen, kontakta: tiina [dot] meri [at] lth [dot] lu [dot] se