Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Så kan immunsystemet kontrolleras

En forskargrupp på Lunds universitet har lyckats programmera om mänskliga bindvävsceller till immunceller. Processen är snabb och effektiv och det första beviset på hur immunsystemet kan kontrolleras genom direkt omprogrammering. Fyndet öppnar upp möjligheten till fler strategier för målsökande immunterapier mot cancer. Studien som publiceras i Science Immunology har letts av forskaren och Wallenberg Molecular Medicine Fellow Filipe Pereira.

dendritisk cell

Våra dendritiska celler fungerar som immunsystemets vaktposter och är specialiserade celler i kroppens blodbildande organ. Deras uppgift är att skanna våra vävnader efter främmande partiklar och sluka smittoämnen som bakterier, virus eller cancerceller. Därefter bryter de ner partiklarna i mindre bitar, kända som antigen, och presenterar dem på cellytan för immunförsvarets mördarceller (t-celler). På så vis lär sig mördarcellerna vilka smittoämnen och cancerceller som de ska söka upp och döda.

Men cancer kan påverka de dendritiska cellerna så att de går förlorade eller blir dysfunktionella. Vi behöver därför hitta nya sätt att omprogrammera andra celler till att bli immunceller med samma kapacitet som de ”naturliga” dendritiska cellerna. Forskargruppen i Lund har nu för första gången lyckats identifierat tre viktiga protein (Pu.1, Irf8 och Batf3) som krävs för att byta identitet på mänskliga bindvävsceller så att de istället blir dendritiska celler.

– Ur ett vävnadssnitt från huden kan vi omprogrammera och odla fram miljoner av dendritiska celler – en process som tar endast åtta dagar, säger Filipe Pereira, forskargruppschef som har lett studien.

Fyndet öppnar upp för att utveckla nya strategier för immunterapi för blodcancer och vissa andra cancerformer än de behandlingar som är tillgängliga idag. Att bättre förstå de mekanismer som avgör immuncellers identitet och hur man med den kunskapen kan programmera om andra celltyper till dendritiska celler är alltså terapeutiskt mycket attraktivt, menar Filipe Pereira.

Bild på Fyra av forskarna bakom studien. Fr vä:  Fábio F. Rosa, Cristiana F. Pires, Filipe Pereira och Alexandra G. Ferreira. Foto: Ingemar Hultquist.
Fyra av forskarna bakom studien. Fr vä: Fábio F. Rosa, Cristiana F. Pires, Filipe Pereira och Alexandra G. Ferreira. Foto: Ingemar Hultquist.

– I vår studie har vi visat att omprogrammerade celler har samma förmåga att effektivt fånga och presentera antigen för mördarceller på samma sätt som ”naturliga” dendritiska celler gör. Med den här processen så kan vi snabbt skapa stora mängder immunceller från patientens bindvävsceller och därmed slippa risker med avstötning.

Forskarna kan även målstyra de framodlade dendritiska cellerna genom att presentera rätt antigen för dem i ett provrör, för att därefter återinsätta cellerna i patienten. De framodlade cellerna kommer då att söka sig till lymfkörtlarna där sedan interaktionen med mördarcellerna sker.

– Det händer ofta att tumörer har genomgått en mängd mutationer under sin tillväxt, vilket gör den svårare för de dendritiska cellerna att identifiera dem som ett hot. I framtiden vill vi prova att injicerar de tre omprogrammerande proteinerna rakt in i tumören för att tvinga den att presentera tumörspecifika antigen. Detta kommer förhoppningsvis aktivera mördarcellerna och därmed eliminera tumören , avslutar Filipe Pereira.

Studien har finansierats med stöd av Knut and Alice Wallenbergs Stiftelse, Cancerfonden, Crafoordska stiftelsen, Vetenskapsrådet och Foundation for Science and Technology (FCT).

 

Forskarna grundar nu bolaget Asgard Therapeutics tillsammans med LU Holding, Lunds universitets holdingbolag, för att utveckla innovationen vidare mot läkemedel.

 

Åsa Hansdotter

 

Kategorier

Publikation Science Immunology

"Direct reprogramming of fibroblasts into antigen-presenting dendritic cells"

Fábio F. Rosa*, Cristiana F. Pires*, Ilia Kurochkin, Alexandra G. Ferreira, Andreia Gomes, Luís G. Palma, Kritika Shaiv, Laura Solanas, Cláudia Azenha, Dmitri Papatsenko, Oliver Schulz, Caetano Reis e Sousa, Carlos-Filipe Pereira.
Science Immunology, 7 december 2018. DOI: 10.1126/sciimmunol.aau4292 *Equal contribution

Senaste nyheter

2019-06-25

Ny metod för att med enkelt blodprov upptäcka alzheimer

Ny metod för att med enkelt blodprov upptäcka alzheimer
2019-06-25

Djur kopplar på reservkompassen när solen står högt

Djur kopplar på reservkompassen när solen står högt
2019-06-24

Lunds universitet går med i Klimatramverket

Lunds universitet går med i Klimatramverket
2019-06-19

Avhandling om övervikt, fetma och kostens betydelse för tarmfloran

Avhandling om övervikt, fetma och kostens betydelse för tarmfloran
2019-06-19

TV: Läromedelsspel kan förändra matteundervisningen

TV: Läromedelsspel kan förändra matteundervisningen

Intresserad av forskning och samhälle? Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 4800 forskare.

Box 117, 221 00 LUND
Telefon 046-222 00 00 (växel)
Telefax 046-222 47 20
lu [at] lu [dot] se

Fakturaadress: Box 188, 221 00 LUND
Organisationsnummer: 202100-3211
Om webbplatsen