Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Så vinner man en mediedebatt

Hur gör man för att få upp sina hjärtefrågor på den politiska dagordningen? Liv Sunnercrantz har analyserat hur nyliberalerna i slutet av 80-talet lyfte frågan om privatisering av offentlig sektor. Och hur de tog hem debatten.
Svartvit genrebild av människor som intervjuas

- Även om dagens medielandskap skiljer sig mycket från hur det såg ut när privatiseringsdebatten ägde rum så finns stora likheter i vilka strategier som används för att få upp frågor på den politiska dagordningen, säger Liv Sunnercrantz, nybliven doktor i sociologi.

Hennes forskning visar att nyliberalerna lyckades få tolkningsföreträde i privatiseringsfrågan, så till den grad att ingen, inte ens Socialdemokraterna själva, på allvar stod upp för det kollektiva ägandet i den offentliga debatten.  Partiets ungdomsförbund – SSU- blev till och med drivande i frågan att decentralisera makt och ägande.
- Man fick det att framstå som en underliggande sanning att ägande ska vara privat och att det kollektiva är en perversion i statens händer, säger Liv Sunnercrantz. Berlinmurens och kommunismens fall sammanföll med privatiseringsdebatten och dessa händelser fungerade säkert som draghjälp, men det var inget argument som nyliberaler använde sig av i större utsträckning.

Du skriver att antietablissemangsretoriken var viktig då som nu för att positionera sig och ta hem debatten. Finns det andra lärdomar från din forskning som opinionsbildare kan ta till sig?

För det första är det viktigt att ha eller åtminstone framstå som en enad front med aktörer. I privatiseringsdebatten var nyliberalerna mycket skickliga på detta. Liberaler och libertarianer startade nätverk, organisationer och tidskrifter. Nyliberala idéer förmedlades genom bokförlag och tankesmedjor som Timbro och Ratio, samt den nystartade tidskriften ”Nyliberalen”. Genom ett brett fokus på både kunskapsproduktion och nöje - som svartklubbarna Tritnaha och Docklands i Stockholm, formades en större nyliberal front. Genom olika arenor och nationella och internationella nätverk kunde man få draghjälp och på så sätt förstärka rösten i debatten. Även vänstern startade nya kanaler för att driva frågor om decentralisering av makten, där Göran Greider och andra tunga namn startar tidskriften TLM.

- För det andra är moraliska argument bra att ta till. I privatiseringsdebatten hänvisades till att privat ägande var det naturliga tillståndet och därmed det moraliskt riktiga för människan. Man hävdade att privat ägande är mer demokratiskt och vände på vänsterns gamla slagord – ”egendom är stöld” blev till ”skatt är stöld”.

- För det tredje är det en framgångsfaktor att appellera till sådant man redan vet är sant. I det här fallet förde man fram fakta som att ”privat ägande är en mänsklig rättighet”. Eftersom mänskliga rättigheter ska skyddas och inte kränkas, kan man hävda att också det privata ägandet skyddas från statens intrång.

- För det fjärde är det bra att hänföra till att man representerar nationens intresse och historia. Helst ska man tala å svenska folkets vägnar. Samtidigt kan det vara en effektiv strategi att förankra sig i gemene mans vardagserfarenhet och hänvisa till en expertis som kommer från personlig erfarenhet. Den personliga erfarenheten kan då åberopas som en generellt gällande regel, istället för att referera till vetenskapliga fakta.

Text: Ulrika Oredsson
 

Kategorier

Kontakt

För mer information tala med Liv Sunnercrantz. Hon nås på liv [dot] sunnercrantz [at] soc [dot] lu [dot] se eller 0701-47 27 40. Ladda ner avhandlingen  Hegemony and the Intellectual Function: Medialised Public Discourse on Privatisation in Sweden 1988-1993

Liv Sunnercrantz

mediedebatt
Liv Sunnercrantz

Intresserad av forskning och samhälle? Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 4800 forskare.

Box 117, 221 00 LUND
Telefon 046-222 00 00 (växel)
Telefax 046-222 47 20
lu [at] lu [dot] se

Fakturaadress: Box 188, 221 00 LUND
Organisationsnummer: 202100-3211
Om webbplatsen