Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Säkrare forskning i nytt djurhus

En ny anläggning för djurförsöksverksamhet planeras att byggas på Brunnshög i nordöstra Lund. Det är ett strategiskt beslut av Medicinska fakulteten – dels för att det nuvarande djurhuset inte längre är optimalt för avel och dels för att kunna erbjuda internationella forskare en säkrare forskningsmiljö. LUM har träffat tre av LU:s experter i försöksdjursfrågor.

Djurhuset vid Medicinska fakulteten är snart tjugo år gammalt och sedan det byggdes har det hänt en hel del inom hanteringen av försöksdjur. Eftersom forskning med genetiskt modifierade djur har ökat dramatiskt de senaste tjugo åren, är aveln nu att betrakta som en ingenjörskonst och idag finns det upp mot 10.000 unika musstammar i världen. I nuvarande lokaler finns det inte möjlighet att hålla avelsstammarna skilda från försöksdjur på ett smittsäkert sätt, vilket innebär en hög infektionsrisk för djuren. Musstammarna behöver skyddas och det kan man bara göra genom att hålla dem strikt åtskilda från resterande djur, men även från forskarna.

– I den planerade byggnationen, Comparative Medicine Unit (CMU), ska bara de som sköter avelsdjuren få tillträde. CMU kommer att bestå av två enheter – dels avelsenheten, dels försöksdjursenheten som också har en sluss för importerade och potentiellt infekterade djur. Får man in smitta kan nämligen den forskning som pågår inte valideras och djuren kan behöva avlivas på grund av sjukdom, säger Anders Forslid, chefsveterinär.

I anslutning till forskningscentret

Tanken på ett nytt djurhus med karantänmöjligheter har utretts under ett antal år, men först när MAX IV blev en realitet väcktes tanken att placera anläggningen i anslutning till forskningscentret. Möjligheterna till karantän innebär att de internationella forskare som kommer till Sverige kan ta med sig sina specifika djurstammar.

Det kan innebära viss påverkan för djuren att flyttas, så genom att ha djurhuset nära forskarna på MAX IV undviker man onödig påfrestning för djuren, förklarar Lars Dahlin, ordförande i nämnden för djurskyddsfrågor vid LU.

Den nya byggnationen innebär inte fler försöksdjur. Snarare tvärtom eftersom djurens hygienstatus blir högre, vilket betyder mindre smittrisk och därmed mindre risk för att djuren ska bli sjuka. Allting som kommer in i avelskärnan måste vara sterilt – luften filtreras, foder, vatten, burar och miljöberikning är sterila. Det finns ett strikt karantänsystem för personalen.

Men bygget har ifrågasatts internt av de som inte använder djurförsök i sin forskning och därför inte heller vill vara med och betala.

– Förutom att vi behöver bättre lokaler för djurens välbefinnande, så är det här är en strategisk satsning av fakulteten för att -kunna attrahera internationella forskare. Reservationerna som har kommit från vissa håll gäller inte anläggningen som sådan, utan vem som ska betala för den, säger Eva Ekblad, ordförande i djurhusorganisationen vid Medicinska fakulteten.

Hon påtalar att det finns ett flertal verksamheter som finansieras av hela LU och menar att den här typen av infrastrukturfrågor är en angelägenhet för universitetet och Medicinska fakulteten centralt. Kanske måste man också väga in vem som drar in pengar till fakulteten. Knappt 30 procent av fakultetens forskare använder djur i sin forskning, men rent anslagsmässigt genererar denna grupp cirka hälften av anslagen.

Många djurförsök har försvunnit genom årens lopp och det har i-stället uppkommit alternativa metoder som datamodeller, vävnadsprover från patienter och cellodlingar i provrör. Processen att hitta ersättningsmodeller för att minska antalet djur är en kontinuerlig utveckling. Djurrättsrörelsen har också, tillsammans med den allmänna opinionen i Sverige, drivit många frågor som har gjort det bättre för både försöksdjur och lantbruksdjur.

– 1970- och 80-talen var kanske de mest aktiva då vi fick etikkommittéer med uppdrag att utvärdera djurförsöken utifrån deras syfte och lidande, samt en ny djurskyddslag. En följd blev att det till exempel blev förbjudet att testa smink på djur, säger Eva Ekblad.

En strikt lagstiftning

Idag finns det en strikt lagstiftning på olika nivåer för att reglera användandet av djur i forskning. Forskarna måste skriva en mycket detaljerad ansökan for att få ett etiktillstånd och behöver dessutom en godkänd utbildning för att hantera djuren. De får inte heller ha en tuffare design på forskningsprojektet än nödvändigt. I etiska nämnden pågår det ständigt en diskussion kring syftet med försöket och hur stor påfrestning djuren får utsättas för. Allt utgår från den viktiga 3R-principen som står för Reduce, Refine och Replace. Det innebär att man ska sträva efter att minska antalet djur, förbättra den experimentella metodologin samt ersätta djurförsök med andra metoder när det är möjligt. Djurförsök är också en mycket dyr verksamhet och det ligger i allas intresse att antalet djur minskar och att de mår bra.

– Att fylla i en etikansökan kräver noggrann planering vad gäller experimentell design och utförande och så ska det vara. Det är priset för ett humanitärt samhälle, säger Eva Ekblad.

Forskarna har förväntningar från samhället att få fram bättre läkemedel och andra behandlingsmetoder, vilket också inkluderar att kunna erbjuda bra djursjukvård. Men de har också krav på sig att djuren ska behandlas väl. Lars Dahlin menar att det är essentiellt att det inte är upp till den enskilde forskaren att balansera de två kraven utan att lagstiftningen avspeglar dessa.

– Det är väldigt tryggt för mig som forskare att det är så välreglerat, säger han.

Organisationen som omger djurskyddsfrågor är alltså mycket omfattande och det reflekterar medborgarnas åsikter om att det här är viktiga frågor. Studier visar att 80 procent av Sveriges befolkning tycker att djurförsök är acceptabelt, om man håller sig inom de lagar och regler som finns.

– Självklart finns det tuffa djurförsök där djuret måste vara sjukt för att man ska kunna studera bakomliggande sjukdomsmekanismer och hitta nya behandlingsalternativ. Ett exempel är diabetes som är en systemsjukdom där olika delar i kroppen påverkar varandra, säger Anders Forslid.

Forskarna måste kunna undersöka hur till exempel ett potentiellt läkemedel interagerar med hela organismen för att förstå de komplexa biologiska sammanhangen. Då är det svårt att inte i någon del av processen testa på det levande djuret. Förutom diabetes så gället det sjukdomar som cancer, hjärt-kärlsjukdomar och globala hot i form av olika infektionssjukdomar. Det finns även ett regelverk i Sverige som fastslår att ett läkemedel måste testas på två olika djurslag innan det får tas i bruk.

– Vi hade till exempel inte haft insulin idag om inte djurförsök hade funnits. Det är inte en slump att nio av tio Nobelpris i fysiologi eller medicin har gått till upptäckter som gjorts tack vare djurförsök, avslutar Eva Ekblad.

 

 

 

 

Kategorier

Djurhuset CMU och djurförsök vid LU

Djurhuset CMU har kapacitet för mellan 20.000 – 35.000 djur. I första hand möss, eventuellt en liten andel råttor.

Byggstart planerad under 2019 och beräknas pågå cirka två år.

Byggnationen kostar 255 miljoner kronor.

Fyra fakulteter använder djur i sin forskning: Medicinska fakulteten, Naturvetenskapliga fakulteten, LTH och Humanistiska fakulteten.

Ungefär 50.000 djur per år används i försök, varav 90 procent av Medicinska fakulteten.

Används inom: Grundforskning, tillämpad forskning med klinisk inriktning, fältstudier, kognitionsforskning.

porträtt kvinna
Eva Ekblad är professor i histologi, talesperson i försöksdjursfrågor samt ordförande i djurhusorganisationen på Medicinska fakulteten.

 

porträtt man
Anders Forslid är chefsveterinär på LU.

porträtt man
Lars Dahlin är professor och överläkare i handkirurgi samt ordförande i nämnden för djurskyddsfrågor på LU.

Senaste nyheter

2019-03-18

Fyra frågor om Europas framtid

Fyra frågor om Europas framtid
2019-03-18

Samtidsspaning: ”Om 20-30 år kan Sverige vara självförsörjande på el från vatten, vind och sol”

Samtidsspaning: ”Om 20-30 år kan Sverige vara självförsörjande på el från vatten, vind och sol”
2019-03-18

Sekulär stagnation: Det är dags att erkänna att Larry Summers hade rätt om den globala tillväxtfällan

Sekulär stagnation: Det är dags att erkänna att Larry Summers hade rätt om den globala tillväxtfällan

Box 117, 221 00 LUND
Telefon 046-222 00 00 (växel)
Telefax 046-222 47 20
lu [at] lu [dot] se

Fakturaadress: Box 188, 221 00 LUND
Organisationsnummer: 202100-3211
Om webbplatsen