– Siffrorna i sig är inte överraskande, men vi såg skillnad mellan de två grupperna vad gäller när i sjukdomsförloppet det aggressiva beteendet visade sig och hur grovt våldet var, säger ST-läkaren Madeleine Liljegren, doktorand vid Lunds universitet och förstaförfattare till studien.

Studien bygger på en genomgång av hjärnundersökning och patientjournaler från 281 avlidna personer som mellan åren 1967-2013 fått diagnosen Alzheimer eller frontotemporal demens.

– Personerna med frontotemporal demens visade fysiskt aggressivt beteende tidigare i sin sjukdom än personerna med Alzheimer. Skillnaden kan bero på att sjukdomarna uppstår i olika delar av hjärnan. Hos de med frontotemporal demens börjar skadan i den främre delen av hjärnan där bland annat vår förmåga för empati, impulskontroll, personlighet och omdöme finns. Alzheimer startar längre bak i hjärnan där vårt minne sitter och vår förmåga att orientera oss i tid och rum, berättar Maria Landqvist Waldö, medförfattare till studien och en av handledarna i projektet.

Antalet personer som visade fysisk aggressivitet var större bland dem som diagnosticerats med Alzheimer. Däremot blev dem med frontotemporal demens oftare fysiskt aggressiva - och våldet kunde också vara grövre hos personerna med diagnosen frontotemporal demens, särskilt tydligt mot helt okända människor. 21 procent av de fysiskt aggressiva patienterna med frontotemporal demens var fysiskt aggressiva mot främlingar, jämfört med 2 procent av de fysiskt aggressiva personerna med Alzheimer.

– Det var oväntat stor skillnad mellan grupperna, även om personer med frontotemporal demens i regel är yngre när de drabbas än de med Alzheimer och dessutom får vänta längre tid från första symtom till diagnos, vilket gör att de rör sig längre ute i samhället utan att få tillgång till rätt hjälp och stöd, säger Madeleine Liljegren och fortsätter;

– En person med frontotemporal demens kan helt oprovocerat använda sig av fysisk aggressivitet medan en person med Alzheimer i regel gör det om en annan person exempelvis närmar sig för snabbt, t.ex. i en omvårdnadssituation. Märker man ett socialt avvikande eller kriminellt beteende hos en person som tidigare varit skötsam, ska man vara uppmärksam och hjälpa personen till kontakt med läkare, då det kan vara ett första tecken på en demenssjukdom.

Studien är finansierad genom medel från Hans-Gabriel och Alice Trolle-Wachtmeisters stiftelse för medicinsk forskning.

Olle Dahlbäck