– Innovation är avgörande för ekonomisk och hållbar utveckling. Samtidigt är det välkänt svårt att mäta innovation. Oftast används indirekta mått som FoU-utgifter eller patent. Vi har kunnat använda ett mera direkt mått, säger Josef Taalbi, forskare i ekonomisk historia på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.
I en nyligen släppt rapport har Josef Taalbi och Linnea Karlsson undersökt svenska regionala innovationsmönster. Till sin hjälp har de haft en unik innovationsdatabas som utvecklats vid institutionen för ekonomisk historia i Lund. Databasen avser faktiska kommersialiserade innovationer inom tillverkningsindustri och företagstjänstesektorn, som programvaror, konsulttjänster samt forskning och utveckling (FoU).
Resultatet visar tydliga regionala innovationsmönster. Storstadsregionerna Stockholm, Västra Götaland och Skåne har utvecklat flest innovationer över perioden. Mätt i relation till befolkningen och över hela perioden 1970–2013 har dock Västmanland, Södermanland, Stockholm, Västerbotten och Östergötland utvecklat flest innovationer, följt av Skåne. Mot slutet av perioden (2000–2013) stod Västmanland, Östergötland, Uppsala, Stockholm och Västerbotten för flest innovationer per capita.
– De regioner som klarat av att ställa om från traditionell industri till att ha mer fokus på informationsteknik och digitala teknologer, är också de som klarat sig bäst över tid. Ett exempel på detta är Västmanland och Östergötland som toppade vad gäller innovationer per capita 1970–1989, och fortfarande gör det för perioden 2000–2013. Innovationsaktiviteterna minskade i alla regioner under andra halvan av 1980- och -90-talet. Uppsala och Västra Götaland hade inte särskilt mycket innovationer per capita förr, men under 2000-talet har man ökat markant, säger Josef Taalbi.
– Gemensamt för de ledande regionerna Västmanland, Stockholm och Östergötland, har varit att de har haft etablerade stora IKT-företag som Ericsson, ASEA/ABB och Saab. I efterföljande regioner, Västerbotten, Uppsala, Skåne, Västra Götaland, Norrbotten och Blekinge, bärs innovationer fram av företag som först efter en tid svarat på teknologiska möjligheter. Dessa företag har inte sällan varit startups eller utvecklats ur forskningsmiljöer.
Bland kommunerna hamnar Stockholm, Göteborg, Västerås och Lund i topp, med flest innovationer 1970–2013. Stockholm är innovationstätast, men Lund presterar bättre om man istället räknar antal innovationer per miljoner invånare.
– Det finns flera utmaningar utifrån våra resultat: innovationsverksamhet är påfallande ofta koncentrerade till större städer, ofta med universitet, och det finns en tydlig stad kontra landsbygdsproblematik. Detta kan tolkas som ett behov av satsningar i glesbygd och regioner med traditionella industristrukturer, särskilt som innovation och teknologisk förnyelse är avgörande för den långsiktiga ekonomiska utvecklingen.
Josef Taalbi menar att industristruktur och företagsstruktur, men också offentliga institutioner och placeringen av myndigheter och högskolor sannolikt spelar roll i att förklara varför vissa regioner är mera innovativa än andra.
– Dessutom finns en ganska tydlig spårbundenhet: industristrukturen är trögrörlig, vilket gör att dessa mönster kan vara svåra att bryta. Innovations- och regionalpolitiken behöver därför långa tidsperspektiv och ett långt blickfält framåt, avslutar Josef Taalbi.
