Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Stressade doktorander vill ha bättre stöd från handledare

Pank och sänkt – så riskerar doktorandanställningen sluta för de som inte blir klara i tid. Doktorandombudsmannen Aleksandra Popovic menar att handledarna och universitetet behöver ta större ansvar för att strukturera arbetet med avhandlingen och det stöds av en enkät som fackförbundet ST nyligen genomfört.
porträtt kvinna utomhus
Doktorandombudsmannen Aleksandra Popovic menar att handledarna bör ta större ansvar. Foto: Jenny Loftrup

I enkäten svarade mer än 45 procent av doktoranderna att chefen eller handledaren inte hjälpte till med att tydliggöra gränser för innehåll och omfattning av doktorandens arbetsuppgifter.
Hur många det är av doktoranderna som inte blir färdiga i tid på LU finns det ingen samlad statistik på. Överlag har doktoranderna fått det bättre – tack vare de finansierade doktorandtjänsterna är ekonomin tryggad på ett annat sätt än tidigare. Kravet på avhandlingarnas omfattning har också minskat. Men tiden har skärpts – den som inte är klar efter fyra, högst fem, år får det kämpigt. Aleksandra Popovic är en av dem – och hon efterlyser mer hjälp med strukturen kring forskarutbildningen.

– Det är handledarna som vet hur en bra forskarutbildning struktureras, inte den som går utbildningen för första gången, säger hon.
Hon menar att den individuella studieplanen måste vara realistisk, och att hand­ledarna behöver vara mer aktiva när det gäller studieplanen så att den inte innehåller för mycket. Om inte avhandlingsarbetet går framåt i tillräcklig takt behöver annat strykas.

– Doktorander uppmuntras ofta av seniora forskare att satsa mot stjärnorna, för att nå trädtopparna. Då kan doktoranden ha gjort väldigt mycket, gått på seminarier, deltagit i konferenser, skrivit andra saker – utan att vara i närheten av att bli klar med sin avhandling i tid, säger Aleksandra ­Popovic.

Bland de ”utfasade” doktorander hon möter känner sig många ensamma och oförberedda på hur de ska hantera situationen – känslomässigt och ekonomiskt.

–  För egen del kändes det svårt att söka jobb utanför universitetet, hur ska man förklara glappet i sitt cv? Det var jobbigt emotionellt. Jag hade lagt ned så mycket tanke och tid, men hade inte något att visa upp för arbetsgivare, säger hon och tillägger att självförtroendet var i botten.

Doktorandutbildningen ger inte rätt till a-kassa, så det är bråttom med att hitta en försörjning när doktorandanställningen tar slut. Själv erbjöds Aleksandra Popovic arbete som doktorandombudsman och började arbeta heltid med det.

Vilka som blir färdiga i tid eller inte, är relaterat till om man arbetar mycket ensam eller inte.

– Det har visat sig att svårast för de som inte är del av ett större forskningsprojekt att bli färdiga i tid, säger hon.

Även för institutionen innebär doktorander som inte blir färdiga ett avbräck, eftersom institutionen får betalt för doktoranden först när hen har tagit examen. Aleksandra Popovic återkommer till den individuella studieplanen som ska följas upp varje år.

– Men på uppföljningarna bedöms ofta bara doktorandens effektivitet. Här borde handledarna gå in och hjälpa till och strukturera upp doktorandernas utbildning. När ska man till exempel gå på seminarier? Vad finns det tid till och inte? säger Aleksandra Popovic.

Hon menar att eftersom universitetet är ansvarigt för att forskarutbildningen håller god kvalitet måste det specificera vad handledning ska innehålla. Det är inte tydligt uttalat idag. Även om det naturligtvis finns många duktiga handledare på LU så finns det för stort utrymme till att tolka sitt uppdrag på olika sätt, menar Aleksandra Popovic.

– Man blandar ofta ihop doktorandens forskning med hens ut bildning och ser inte att man ansvarar för att ge det stöd i textprocessen som doktoranden behöver för att bli klar i tid.

 

Kategorier

Fackförbundet ST:s enkät visade att:

  • Nästan hälften av ST:s doktorand­medlemmar hinner inte med sina arbetsuppgifter inom den normala arbetstiden och de har mycket svårt att koppla bort jobbet och återhämta sig.
  •  På frågan om man kunde tänka på annat än jobb på sin fritid svarade 55 % att de kunde det till liten del eller inte alls.
  • 45 % svarade att chefen eller handledaren inte hjälper till med prioriteringar och gränsdragningar i arbetet.
  • 67 % av männen och 78 % av kvinnorna ansåg att de inte fick tillräckligt med stöd från sin närmaste chef.
  • Doktoranderna ofta får för få timmars handledning: Drygt 30 % svarade att de fått mellan en till 10 timmars handledning under 2017. Mindre än 40 % svarade att de fått mer än 20 timmar under 2017.

Källa: ST:s rapport ”Doktoranders arbetsmiljö”, 2018, utredare Inger Ehn Knobblock

Senaste nyheter

2018-11-13
Inbjudan: Genusvetenskap då, nu och i framtiden
Inbjudan: Genusvetenskap då, nu och i framtiden
2018-11-13
AI – heldag om samhällskonsekvenser
AI – heldag om samhällskonsekvenser
2018-11-13
Fem snabba frågor om italiensk politik
Fem snabba frågor om italiensk politik

Box 117, 221 00 LUND
Telefon 046-222 00 00 (växel)
Telefax 046-222 47 20
lu [at] lu [dot] se

Fakturaadress: Box 188, 221 00 LUND
Organisationsnummer: 202100-3211
Om webbplatsen