Universitetet arbetar nu med det gemensamma remissvaret på regeringens utredning kring styrning och resurstilldelning till forskning och utbildning vid landets lärosäten, förkortad Strut. Ett av de centrala förslagen i utredningen är att externa anslag till lärosätena inte ska vara större än basanslaget. För att uppnå detta krävs att staten tillför nya medel, vilket inte bedöms troligt. Istället handlar det om en överföring av pengar från statliga forskningsråd till basanslaget. Vetenskapsrådet är den största statliga finansiären och det enda forskningsråd som ligger på samma departement som utredningen (Utbildningsdepartementet), varför denna omfördelning förväntas slå hårt mot just Vetenskapsrådet.

– Bidragen från Vetenskapsrådet kan komma att kapas med 30 till 50 procent. Och vi har inte fått veta något om hur man kommer prioritera om man istället ska fördela dessa medel direkt inom universitetet, säger Kristian Pietras, professor i molekylär medicin vid Medicinska fakulteten.

De fria forskningsanslagen

Forskarna vill värna de fria projektanslagen där de vetenskapliga frågorna formuleras av forskarna och utvärderas av experter i öppen konkurrens. Ansökningarna bedöms av såväl nationella som internationella experter i en peer-review process med tydliga kvalitetsmått.

– De flesta vet hur Vetenskapsrådet fungerar och har förtroende för deras granskningsprocess. Enligt förslaget i Strut så behöver inte det ökade basanslaget fördelas mellan lärosätena på kvalitetskriterier. Risken här blir både brist på transparens och kvalitet, säger Emma Sparr, professor i fysikalisk kemi vid Naturvetenskapliga fakulteten.

Hon säger också att utredningen även verkar vara av uppfattningen att en omfördelning av medel från de statliga forskningsråden skulle lösa problem med sam- och medfinansiering.

– Vi ställer oss frågande till detta eftersom finansiärer som Vetenskapsrådet inte kräver någon sam- eller medfinansiering, säger hon.

Hanna Isaksson, som är professor i biomedicinsk teknik vid LTH ,påpekar att basanslagen faktiskt har ökat under de senaste åren.

– Men det har snarare lett till ökad kvantitet av forskning, genom fler anställda – än till ökad kvalitet, säger hon.

Inte emot ökade basanslag

Forskarna vänder sig främst mot det förutbestämda förhållandet mellan basanslag och externa anslag.

– Vi är inte emot ökade basanslag i sig – men inte på bekostnad av fria forskningsmedel som är kvalitetsdrivande och inte politiskt styrda.

De föreslår en annan tänkbar källa för ökade basanslag och det är att använda delar av vinsten från Akademiska Hus.

– Den är större än Vetenskapsrådets totala budget för projektanslag, säger de.

Det kanske mest uppmärksammade förslaget i Strut är att slå samman de två bas-anslagen till utbildning och forskning till ett anslag, och låta lärosätena bestämma hur det ska fördelas. Här är också transparensen i fara, menar lundaforskarna.

Den avtalsmodell som föreslås i utredningen där universitet och regeringskansliet förhandlar om målen för universitetets verksamhet, är inte heller något som lundaforskarna tycker är oproblematiskt.

– Den styrningsmodellen ställer stora krav på kompetens och resurser hos förhandlande parter och öppnar för politisk styrning av universitetens verksamhet, menar forskarna.

Annars tycker de att det också finns en del bra förslag i den 400-sidiga Strut-utredningen som presenterades i februari och som föregåtts av ett mångårigt arbete inom Sveriges universitets och högskoleförbund, SUHF.

– Utredningen lyfter viktiga frågor och problem och den vill verka för ett system som bygger på tillit och kollegialitet. Det är bra tankar, men många av de föreslagna lösningarna är inte bra och vi ser inte att de gynnar forskningens frihet och kvalitet, säger de samstämmigt.

En eloge till samverkan

Dock får breddandet av begreppet samverkan en eloge eftersom det inkluderar fler former av utbyte mellan forskare och samhället än tidigare. Även förslaget om att samla ihop den statliga forskningsfinansieringen, som idag är fördelad över många departement, menar de är positivt eftersom det ökar tydligheten i fördelningen av forskningsmedel.

Allra viktigast just nu, tycker forskarna, är att debatten och diskussionerna kommer igång. De menar att det börjar bli ont om tid och förslagen måste landa i forskargrupperna och borde diskuteras i kafferummen.

– Detta berör oss alla och kan få stora konsekvenser för vår verksamhet, säger Hanna Isaksson.

Forskarna har tagit del av sina fakulteters internremissvar som alla lyfter farhågor kring Strut och dess konsekvenser.

LU avstyrker

Tim Ekberg, avdelningschef på Planering, berättar att alla fakulteter är överens om att basanslagen behöver öka. Men frågan är hur. I det gemensamma remissvaret som universitetsstyrelsen nu ska ta ställning till skriver man att regeringen i första hand bör utreda möjligheten att överföra pengar till basanslagen från Akademiska hus och även från de sektorsspecifika råden.

– LU avstyrker att medel tas från Vetenskapsrådet, säger Tim Ekberg.