Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Ta hand om den som vårdar närstående

De som vårdar närstående med demens eller depression har den högsta belastningen av anhörigvårdarna. Stödet från samhället är långt ifrån tillräckligt, menar Beth Dahlrup som nyligen disputerat vid Lunds universitet.

- Anhöriga till personer med demens och anhöriga till personer med depression visar sig ha den högsta bördan när de vårdar sjuka närstående i hemmet, säger Beth Dahlrup, forskare i geriatrik vid Lunds universitet.

Anhörigvårdare till personer med depression riskerar också att hamna än mer i skymundan för stödåtgärder än andra kategorier av anhöriga.

-  Det är väl forskat och känt hur det är att vara anhörigvårdare till en person med demenssjukdom, men det finns betydligt färre studier om anhörigas börda när det gäller personer med depressionsdiagnos.

- Vi vet idag att depression är ett vanligare tillstånd bland äldre än demenssjukdomar. Det är inte minst därför viktigt att personal inom vård och omsorg uppmärksammar även denna grupp av anhöriga. Och samhället måste skaffa mer kunskap om dem överhuvudtaget, säger Beth Dahlrup.

Beth Dahlrup
Beth Dahlrup. Foto: privat

Beth Dahlrup har i tidigare rapporter i år slagit fast hur hög bördan är för anhöriga som vårdar sjuka närstående och vad detta betyder för de anhörigas egen hälsa och livskvalitet. Beth Dahlrup fördjupar nu bilden i sin doktorsavhandling i hälsovetenskap vid Lunds universitet.

Det visar sig att när anhörigvårdaren rapporterar låg belastning, så är hälsa och livskvalitet bättre för den här gruppen än för dem som inte vårdar någon anhörig alls. Samt att information och utbildning om de relevanta sjukdomarna är positivt för anhörigvårdarens egen livssituation. Och det både så länge som den sjuke bor hemma som när vederbörande vistas på särskilt boende. Att investera i de vårdande anhöriga lönar sig enligt Beth Dahlrups forskning.

- Det lönar sig både för den enskilde och för samhället: Anhöriga som fått utbildning och kunnat ingå i stödgrupper angav i vår undersökning högre livskvalitet än anhörigvårdare som inte erbjudits samma stöd. Och kommunala kostnader för till exempel omsorg om personer med demenssjukdomar sjunker när de anhöriga omfattas av stödåtgärder.

Faktauppgifterna i doktorsavhandlingen är hämtade från det nuvarande geriatriska forskningsprojektet Gott åldrande i Skåne, GÅS, vid Lunds universitet samt den tidigare MIND-studien i Malmö om personer med demenssjukdomar och deras anhöriga.


Tidigare rapporter från Beth Dahlrups forskning

Anna-Mi Wendel       

Kontakt

Beth Dahlrup: beth.dahlrup@med.lu.se  mobil: 070 813 83 31

Kategorier

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.