Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Tolv minuter med FN:s säkerhetsråd

Karin Aggestam
Karin Aggestam talar inför FN.s säkerhetsråd under deras besök i Lund. Foto: Kennet Ruona

FN:s säkerhetsråd är på besök i Skåne. När Karin Aggestam, professor i statsvetenskap, talar inför rådet i samband med deras besök i Lund lyfter hon tre intellektuella som inspirerat genom att tänka nytt kring fredsdiplomati.

Du får tolv minuter med FN:s säkerhetsråd, vad kommer du att tala om?

- Jag har valt att zooma in på den paradox som vi befinner oss i nu. Å ena finns en global positiv trend där miljoner människor har lyfts ur fattigdom och sett ur ett historiskt perspektiv lever vi i en fredligare värld. Samtidigt befinner vi oss vid ett vägskäl där många känner mer alarmism än tillförsikt. Den globala liberala världsordningen är starkt ifrågasatt och det finns starka spänningar mellan världens stormakter. Den upptrappade ordväxlingen skulle lätt kunna eskalera till krig. I det här läget måste vi lyfta blicken från den starkt pessimistiska bilden. Jag kommer att peka på tre intellektuella personer som har inspirerat att tänka nytt kring konfliktlösning och fredsdiplomati.

Vilka tre personer är detta?

- Den första har lokal anknytning, Samuel Pufendorf, Lunds universitets första professor. Han levde under en tid av svåra religiösa krig i Europa och brukar räknas som en av grundarna av folkrätten. Hela hans gärning präglas av ett samspel mellan akademi och global politik. Han talade mycket om de rättigheter och skyldigheter som stater har i internationella relationer.

- Den andra personen som jag vill lyfta är så klart Dag Hammarskjöld. Jag tror att det faktum att han var en intellektuell var en av anledningarna till hans framgång som FN-sekreterare. En av de saker han gjorde var att mynta begreppet tyst diplomati. Efter första världskriget hade diplomatin blivit alltmer öppen och transparent. Dag Hammarskjöld insåg behovet av konfidentiella förhandlingar och preventiv diplomati för att nå framgång.

- Den tredje personen jag vill lyfta fram är Cynthia Enloe, professor i internationella relationer och hedersdoktor i Lund. Långt innan såväl resolution 1325 i FN och Sveriges feministiska utrikespolitik lyfte hon vikten av att få med kvinnor i fredsdiplomatin. Hon talade redan i början an 90-talet om att kvaliteten på fredsavtalen är avgörande för att förebygga mot framtida konflikter. Hon menar att strukturell ojämlikhet och särskilt ojämlikhet mellan könen är ett hot mot freden.

Vad säger du som statsvetare med inriktning mot freds- och konfliktforskning om hur Sverige har hanterat sin roll i säkerhetsrådet?

- Man har gett sig i detta med gott självförtroende och höga ambitioner att göra avtryck. Och med tanke på det prekära läget som är just nu i världspolitiken så tycker jag att Sverige verkligen har försökt att vara drivande och kämpat för att komma förbi låsningar. Bland annat genom att samla de icke-permanenta medlemmarna i säkerhetsrådet som motvikt mot de fem permanenta länderna med vetorätt.
- Att säkerhetsrådet nu samlas i Backåkra tror jag kan ses som en eloge åt Sveriges konstruktiva arbete och att vi har en god relation med FN:s generalsekreterare.

Karin Aggestam

Karin Aggestam forskar om konflikter (särskilts den israelisk-palestinska), fredsbevarande insatser, diplomati och kvinnors roll i fredsbygganden. Hon har tidigare varit föreståndare för avdelningen för freds- och konfliktforskning och innehar idag Pufendorfprofessuren och arbetar med att bygga upp en forskningsmiljö med inriktning mot rättvisediplomati. Hon är även gästprofessor vid Monash University och hedersdoktor vid University of Queensland, båda i Australien.

Läs mer om hennes forskning

Läs längre intervju med Karin Aggestam

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.