Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Tre Lundaforskare blir Wallenberg Academy Fellows 2019

Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse har utsett 29 nya Wallenberg Academy Fellows. Tre av dessa kommer från Lund. Det femåriga anslaget ger de unga forskarna möjligheter att göra viktiga vetenskapliga genombrott genom att få långsiktig forskningsfinansiering i Sverige.
Tre nya Wallenberg Academy fellows: Jan Marcus Dahlström, VladislavaStoyanova och Per Anders Rudling
Tre nya Wallenberg Academy fellows: Jan Marcus Dahlström, VladislavaStoyanova och Per Anders Rudling

Historikern Per Anders Rudling:

Migration och exil har påverkat bilden av Ukraina

Långdistansnationalism beskriver hur personer som har flytt sitt land kan påverkas av eller påverka politiska skeenden i hemlandet. Wallenberg Academy Fellow Per Anders Rudling studerar hur ukrainare, som flydde till Kanada och USA efter andra världskriget, har influerat Ukrainas historieskrivning.

När stora grupper människor migrerar till ett nytt land uppstår ett intresse av politisk mobilisering i dessa grupper. Ofta är det oproblematiskt, men det finns också potentiella målkonflikter förbundna med politisk mobilisering bland migrantgrupper på etnisk eller religiös grund.

För att få perspektiv på hur så kallad långdistansnationalism kan fungera, studerar docent Per Anders Rudling vid National University of Singapore hur bilden av Ukrainas historia har påverkats av personer som flydde till Kanada och USA mot slutet av andra världskriget. Genom kulturföreningar, skolor, ungdomsrörelser och media har denna grupp utvecklat ett kollektivt minne av hemlandet, byggd kring den katastrofala svälten 1932-33 (till stor del orsakad av Stalins politik) och den antisovjetiska motståndskampen efter andra världskriget. Andra delar av historien, som lokala samarbeten med Nazityskland, medverkan i Förintelsen, och massakrerna av den polska minoriteten i Västukraina, har utelämnats.  

Efter Sovjetunionens sammanbrott har denna ideologiska historieanvändning återexporterats till Ukraina, där den utgjort grunden för ett nytt nationellt minne. Detta har komplicerat relationerna till främst Polen, men också Israel. Ett mål med Rudlings forskning är bidra till en förståelse av liknande processer i vår samtid där det uppstår kollektiva minneskulturer och -konflikter i fotspåren av nya migrationsströmmar. Som Wallenberg Academy Fellow kommer Per Anders Rudling att vara verksam vid Lunds universitet.
 

Juristen Vladislava Stoyanova:

De inre gränserna: ett mångfasetterat europeiskt rättsligt landskap för integration av migranter

Under 2015 anlände ett stort antal migranter till Europa och instabiliteten runt om i världen gör att många söker en säkrare tillvaro. Wallenberg Academy Fellow Vladislava Stoyanova ska granska vilken inverkan olika lagar och regler har på migranters integration i värdsamhällena.

Integration av asylsökande och flyktingar påverkas av en mängd olika rättsområden: migrationsrätt, flyktingrätt, mänskliga rättigheter, EU-rätt, diskrimineringsrätt, arbetsrätt, familjerätt och välfärdsrätt. Lagstiftningen styr många delar av migranters liv: vad som krävs för att få rätten att befinna sig i ett land och med vilken typ av uppehållstillstånd; hur och när  kan familjeåterförening beviljas; när migranterna får rätt att jobba och att få  socialt bistånd.

Docent Vladislava Stoyanova vid Lunds universitet ska analysera de lagar och regler som påverkar migranters integration. De huvudsakliga frågeställningarna i hennes analys är: Hur uppnår de rättsliga regelverken en balans mellan migranternas och välfärdssamhället olika intressen? Vilka krav ställs i de rättsliga regelverken för att underlätta integrationen? Och hur begränsar de rättsliga regelverken de immigrationskontroller som individuella stater kan införa och som kan spela en negativ roll för integrationen?

De mänskliga rättigheterna, framförallt rättigheten att inte bli diskriminerad, kommer att vara central i analysen.
 

Forskaren i matematisk fysik Jan Marcus Dahlström:

Hur kan man mäta en attosekund?

En attosekund förhåller sig till en sekund som en sekund förhåller sig till universums ålder. Wallenberg Academy Fellow Jan Marcus Dahlström utvecklar ett slags atomär klocka som kan mäta attosekunder och bland annat användas vid experiment som involverar extrema elektromagnetiska krafter.

Nobelpriset i kemi 1999 belönade femtosekundspektroskopi, där forskare studerar kemiska reaktioner som sker inom loppet av några femtosekunder (10-15 sekunder). I dag – tjugo år senare – försöker forskare inom fysik och kemi att studera förlopp som sker på attosekundsskalan (10-18 sekunder), bland annat den fotoelektriska effekten där elektroner strålar ut från ett material som belyses med elektromagnetisk strålning.

Tidigare har ultrakorta laserpulser använts för att göra mätningar av de strålande elektronerna, så kallade fotoelektroner. Problemet är att laserpulsen och fotoelektronerna växelverkar med varandra, vilket gör att det är omöjligt att mäta tidsstrukturen hos de korta laserpulserna.

För att kunna hålla koll på tiden på attosekundsnivån utvecklar docent Jan Marcus Dahlström vid Lunds universitet en ny slags ”klocka” där han utnyttjar atomer som har elektroner som kan hamna i något som kallas superpositionstillstånd. Han ska nu undersöka hur klockorna påverkar varandra; hur de påverkas av vakuumfluktuationer i det elektromagnetiska fältet; hur lång tid det tar för en grupp klockor att sönderfalla och hur denna process kan kontrolleras. Projektet kommer att ge nya möjligheter att förstå materiens inre.

Jan Marcus Dahlström är redan del i ett större forskningsprojekt från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse som bland annat lett fram till en förbättrad förståelse av fotojonisation:

https://www.lu.se/article/snurrig-upptackt-ger-nya-insikter-om-fysikaliskt-fenomen?ref=pressrelease

Jan Marcus Dahlström har också ett Swedish Foundations Starting Grant från Olle Engkvists Stiftelse för att undersöka hur dessa atomära klockor kan prepareras och sedan användas för att studera relativistiska effekter i atomer:

https://www.lu.se/article/forskning-pa-gang-varldens-mest-exakta-tidtagarur

 

Läs om övriga pristagare och pressmeddelande på KAWs hemsida

 

Kategorier

Senaste nyheter

2019-12-11

Långlivat trä utan miljöskador

Långlivat trä utan miljöskador
2019-12-10

21 miljoner till innovativ immunterapiforskning

21 miljoner till innovativ immunterapiforskning
2019-12-09

Blodfettsprofil förbättrar riskbedömning av typ 2-diabetes

Blodfettsprofil förbättrar riskbedömning av typ 2-diabetes
2019-12-06

Lunds universitets mätdata om växthusgaser får en viktig roll i FN:s klimatarbete

Lunds universitets mätdata om växthusgaser får en viktig roll i FN:s klimatarbete
2019-12-05

Nationalekonom: Marknaden driver jordbruket åt fel håll

Nationalekonom: Marknaden driver jordbruket åt fel håll

Intresserad av forskning och samhälle? Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 4800 forskare.

Box 117, 221 00 LUND
Telefon 046-222 00 00 (växel)
Telefax 046-222 47 20
lu [at] lu [dot] se

Fakturaadress: Box 188, 221 00 LUND
Organisationsnummer: 202100-3211
Om webbplatsen