Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Tre nya Wallenberg Academy Fellows vid Lunds universitet

Jordmikrobers påverkan på koldioxidutsläppen i atmosfären, kunskapens förvandling när den förflyttas mellan olika sammanhang, inzoomning av hälsenan på cell- och molekylnivå för att ta reda på hur en brusten sena bör belastas för att läka. Det är forskningsprojekt som Lunds universitets tre nya Wallenberg Academy Fellows ska gräva djupt i åren som kommer.
Wallenberg Academy Fellows 2017 – Johannes Rousk, Johan Östling och Hanna Isaksson.
Johannes Rousk, Johan Östling och Hanna Isaksson Foto: Markus Marcetic © Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse/Kungl. Vetenskapsakademien

Knut och Alice Wallenbergs stiftelse har utsett 24 unga och framstående forskare till Wallenberg Academy Fellows. Utnämningen innebär ett forskningsanslag på mellan 5 och 14 miljoner kronor per forskare under fem år. Av de 24 forskarna är tre verksamma vid Lunds universitet: mikrobiella ekologen Johannes Rousk, historikern Johan Östling och biomedicinteknikern Hanna Isaksson.

Mikroberna styr markens koldioxidutsläpp
Johannes Rousk är lektor vid biologiska institutionen, naturvetenskapliga fakulteten. Som Wallenberg Academy Fellow kommer han och hans grupp att undersöka hur mikroorganismer i marken styr den globala kolcykeln.

Mikroberna kan använda kolet i marken för att skapa energi genom respiration i cellerna, de kan också bygga biomassa för att växa. Fördelningen mellan energi och biomassa avgör om kolet släpps ut i atmosfären eller binds i marken.

– Det är den viktigaste faktorn att ta reda på mer om för att vi ska kunna förstå om våra ekosystem sänker eller ökar koldioxidutsläppen i atmosfären, säger Johannes Rousk.

Han och hans forskningsgrupp söker svar på om, och i så fall hur, markens mikroorganismer anpassar sig till miljöförändringar i form av global uppvärmning och torka. Och leder det till ökade eller minskade koldioxidutsläpp om mikroberna anpassar sig?

För att undersöka konsekvenserna av ökad temperatur och torka bedriver de fältförsök på vitt skilda håll: utanför Abisko, i Etiopien, Australien  och på USA:s östkust.

För Johannes Rousks del innebär utnämningen ett anslag på 1,5 miljoner kronor per år i fem år. När han beskriver vad anslaget betyder så pekar han främst på den trygghet som pengarna skänker hans forskningsgrupp bestående av åtta unga forskare. Han nämner också att det kommer att bli ett par nya rekryteringar framöver.

– Anslagets storlek ger faktiskt möjlighet att fokusera på mitt övergripande mål inom forskningen. Det som en kollega beskrev som polstjärnemål, ett mål att navigera efter. Mitt polstjärnemål låter enkelt men går bara att närma sig, inte att nå. Det är att kunna se världen från mikroorganismens perspektiv, säger han.

Kunskap förvandlas och omgestaltas
Vad händer med kunskap när den cirkulerar och populariseras i samhället? Hur förvandlas kunskap när den förflyttas mellan olika sammanhang?

I ett samhälle där det ropas fake news och som drabbats av faktaresistens har den kunskapshistoriska forskningen fått en tydlig relevans. Johan Östling, docent vid Historiska institutionen på Humanistiska och teologiska fakulteterna, ska i sitt projekt utforska hur humanistisk kunskap omformas när den sätts i rörelse och cirkulerar på olika samhällsarenor – inom skolväsendet, bokmarknaden och offentligheten. Vad händer med kunskapen efter att den har publicerats? Hur används och omgestaltas den? Vad gör att den blir betydelsefull för samhället i stort?

– Kunskap förflyttas inte som stängda paket utan landar alltid i nya kontexter, säger Johan Östling. Jag vill hitta en systematik bakom cirkulationen, fortsätter han.

Han kommer att inrikta sig på den fördigitala perioden mellan 60-talet och början av 80-talet i Sverige och Västtyskland eftersom den representerar det gamla mediesamhället, med några få etablerade rikstidningar och lokaltidningar, radio och få TV-kanaler.

– För att kunna få en förståelse av hur det fungerar idag måste man också veta hur det fungerade igår, säger Johan Östling. Här finns det många föreställningar och minnen men inte så mycket forskning.

Bland annat ska han undersöka vilken roll forskare har spelat som kunskapsaktörer i offentligheten och hur den kvalificerade facklitteraturens position på bokmarknaden har förändrats. Jämförelsen mellan Sverige och Tyskland kommer att kunna bidra till en mer precis förståelse av vad kunskapscirkulation innebär.

Med pengarna hoppas han kunna fortsätta utveckla den kunskapshistoriska miljö som han och kollegor håller på att bygga upp i Lund. Kunskapshistoria och forskning om humanvetenskapernas betydelse i det moderna samhället är två växande och livaktiga internationella fält.

Bättre läkning av brustna hälsenor
Hälften av dem som drabbas av brusten hälsena, eller hälseneruptur, återfår inte full funktion efteråt. Med större kunskap om hur och hur mycket senan ska belastas så sakteliga igen kan fler på sikt kunna bli helt återställda.

Det är i alla fall förhoppningen bakom ett nytt forskningsprojekt där Hanna Isaksson, docent i biomedicinsk teknik och nybliven Wallenberg Academy Fellow, ska gå till botten med frågan.

Tillsammans sin forskargrupp ska hon blicka in i hälsenans innersta, bland annat med hjälp av mätningar vid Max IV. På så sätt kan hon se hur olika strukturer i hälsenan töjs och hur vatten flödar när senan belastas på olika sätt.

– Om vi förstår vad som händer på cell- och molekylnivå ökar chansen till att vi också förstår vilka mekanismer som kan återställa hälsenans mekaniska funktion, säger Hanna Isaksson.

Observationerna kommer lägga grunden för beräkningsmodeller som på sikt kan komma att underlätta för sjukvården att utforma lämpliga behandlingsprogram.

Hanna Isaksson och hennes forskargrupp har flera års erfarenhet inom detta forskningsområde som hör hemma inom biomekaniken, ett ämne där man använder mekaniska lagar för att studera vilken inverkan krafter har på levande vävnad. Hanna Isaksson har tidigare främst inriktat sig på benskörhet för att blanda annat kunna identifiera patienter med hög risk för benskörhetsfrakturer.

 

Totalt utses 24 fellows, läs här https://kaw.wallenberg.org/press/de-blir-2017-ars-wallenberg-academy-fellows

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 4800 forskare.

Kontakt

Johannes Rousk, lektor
Biologiska institutionen, Lunds universitet
+46 46 222 37 45
johannes [dot] rousk [at] biol [dot] lu [dot] se


Johan Östling, docent och biträdande universitetslektor
Historiska institutionen, Lunds universitet
+46 46 222 79 63
johan [dot] ostling [at] hist [dot] lu [dot] se


Hanna Isaksson, docent
Avdelningen för biomedicinsk teknik, LTH
+46 46 222 17 49
hanna [dot] isaksson [at] bme [dot] lth [dot] se

Box 117, 221 00 LUND
Telefon 046-222 00 00 (växel)
Telefax 046-222 47 20
lu [at] lu [dot] se

Fakturaadress: Box 188, 221 00 LUND
Organisationsnummer: 202100-3211
Om webbplatsen