Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Unga positiva till kritiserat program för psykisk hälsa

Tonåringar som deltagit i det omdebatterade DISA-programmet för att motverka psykisk ohälsa är i de flesta fall positiva. Bättre självskattad hälsa och färre depressiva symtom är resultat som framkommer i en ny avhandling från Lunds universitet.

Uppmärksamheten kring psykisk ohälsa, stress och depressiva symtom bland tonåringar i Sverige har ökat över tid och undersökningar visar att den självskattade psykiska hälsan har försämrats. Unga tonårstjejer lyfts ofta fram som en särskilt utsatt grupp, och på många skolor försöker man genom förebyggande insatser minska risken för att barn och ungdomar ska må dåligt.

Det mest spridda verktyget är DISA, ett manualbaserat program för högstadieelever i åldern 13-15 år där deltagarna ska bli bättre på att hantera negativa tankemönster, utveckla sin sociala förmåga och inspireras till fler positiva aktiviteter. Programmet består av tio steg, där elever träffas i smågrupper för diskussion och olika övningsuppgifter. Handledarna är oftast elevhälsopersonal eller lärare från den egna skolan.

- Jag brinner för att ungdomarna ska ha det bra. DISA konkurrerar, som allt annat, om tid och resurser i skolan. Vetenskapliga utvärderingar saknas nästan helt, och jag ville därför undersöka programmets brister och förtjänster, förklarar Pernilla Garmy, barnsjuksköterska och doktorand vid Lunds universitet/Högskolan Kristianstad.

Pernilla Garmy
Pernilla Garmy. Bild: Högskolan i Kristianstad

DISA har kritiserats både av skolelever och expertis. Invändningar är bland annat att DISA fokuserar alltför ensidigt på negativa tankar, och att det finns en risk för stigmatisering när programmet i en del fall endast riktas till flickor. Det har också satts frågetecken för om det överhuvudtaget är möjligt att jobba förebyggande med psykisk hälsa i större skala med manualbaserade program.

Pernilla Garmys forskning bygger på enkätsvar från över 900 elever, både flickor och pojkar, samt intervjuer med 90 ungdomar och 20 DISA-ledare i sex olika kommuner. Ungefär hälften av eleverna utgjorde kontrollgrupp och hade inte deltagit i skolaktiviteter för att främja den psykiska hälsan.

- Skillnaden var tydlig, men inte jättestor. Mina resultat visar att DISA förebygger depressiva symtom, stärker ungdomars självskattade hälsa samt att kostnaden är förhållandevis låg. De positiva hälsoeffekterna var något mer framträdande hos flickorna, säger Pernilla Garmy.

De flesta elever som deltagit var också positiva till DISA-programmet som sådant. Och även Pernilla Garmy anser att DISA i grunden är bra, att det kan vara ett bland flera olika verktyg för att förebygga psykisk ohälsa bland unga. Men hon pekar också på förbättringsbehov. DISA har en amerikansk förlaga, och det programmet är främst inriktat på ungdomar som visar depressiva tecken.

- Det får inte glömmas att de flesta ungdomar i svenska skolor mår bra. Många elever som deltog i forskningen var kritiska till den stora tonvikten på att bryta negativa tankemönster. Det går visserligen redan i nuvarande form att anpassa DISA, men jag anser ändå att DISA bör förändras så att det blir mer fokus på styrkor och förmågor och mindre på att identifiera negativa tankar, säger Pernilla Garmy.

 

Björn Martinsson

 

 

 

 

 

Kategorier

Disputation och avhandling

Pernilla Garmy försvarar avhandlingen ”Hälsoproblem i skolan. Utvärdering av DISA – ett program för att förebygga depressiva symtom hos ungdomar” den 12 februari 2016.
För mer information om disputation och avhandling

Fakta/DISA

DISA är ett skolbaserat program för att förebygga depressiva symtom hos ungdomar genom strukturerade gruppträffar, en lektion i veckan under tio veckor. Det har funnits sedan början av 2000-talet då Stockholms läns landsting anpassade det amerikanska programmet Coping with Stress Course till lokala förhållanden. Programmet baseras på tekniker hämtade från kognitiv beteendeterapi (KBT). Från början var DISA en akronym för ”Depressive Symptoms In Swedish Adolescents”, men betydelsen ändrades sedan till ”Din Inre Styrka Aktiveras”. Idag används DISA som ett namn, inte en förkortning. DISA erbjuds i många högstadieskolor i Sverige som ett obligatoriskt eller frivilligt program.

Biografi Pernilla Garmy

Pernilla Garmy är barnsjuksköterska med drygt tio års erfarenhet som skolsköterska i Lund. Hon är en ofta anlitad föreläsare om sömn, stress och psykisk hälsa hos ungdomar. År 2009 utsågs hon till Årets Skolsköterska i Sverige av Riksföreningen för Skolsköterskor. Vid två tillfällen har hon mottagit pris på Kungliga slottet av Drottning Silvia för sin forskning om sömn, livsstil och psykisk hälsa hos barn och ungdomar. Pernilla Garmy är ordförande för Majblommans lokalförening i Lund. De senaste fyra åren har hon ägnat åt doktorandstudier, anställd av Högskolan Kristianstad, antagen vid Lunds universitet, samt varit gästdoktorand en period vid University of Washington, Seattle, USA.

Senaste nyheter

2019-05-23

AI i fokus på stor konferens i Lund

AI i fokus på stor konferens i Lund
2019-05-22

Lundastudent tilldelas “Global Swede 2019"

Lundastudent tilldelas “Global Swede 2019"
2019-05-22

Ytterligare 50 miljoner till forskning om hjärnans mekanismer

Ytterligare 50 miljoner till forskning om hjärnans mekanismer
2019-05-22

Vilka styrmedel har EU-politiker i klimatfrågan?

Vilka styrmedel har EU-politiker i klimatfrågan?
2019-05-21

Dags för årets nya doktorer att prydas med krans och hatt

Dags för årets nya doktorer att prydas med krans och hatt

Intresserad av forskning och samhälle? Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 4800 forskare.

Box 117, 221 00 LUND
Telefon 046-222 00 00 (växel)
Telefax 046-222 47 20
lu [at] lu [dot] se

Fakturaadress: Box 188, 221 00 LUND
Organisationsnummer: 202100-3211
Om webbplatsen