Det är rått och luktar mögel i de trånga gångarna i magasinet i Hög. Biblioteksassistenterna Sebastian Knutsson och Karin Lundquist lyfter ner gigantiska tunga böcker med inbundna dagstidningar i gammalt storformat i packlårar. Utanför flyter Kävlingeån som en gång har stigit flera meter och svämmat över in till tidningar i rummet närmast ån. Fredrik Palmqvist är projektledare för den stora tidningsflytten som upptar sju personers arbetstid under ett och ett halvt års tid.
– En del av tidningarna faller isär när man tar i dem. Särskilt under kriget var papperet av dålig kvalité, säger han och öppnar en tidning med frasig gulnat papper.
Att tidningarna är skrivna på svenska är ett kriterium för att de ska få flytta med. De utländska tidningar som finns här får inte plats i nya arkivet, undantaget finska Hufvudstadsbladet och svensk-amerikanska tidningar som är skrivna på svenska. Men Tyskland ville gärna ha alla tyska tidningar fram till 1945 och Ryssland sina tidningar fram till 1917.
– De märks var krig och orostider har skapat ett glapp i deras samlingar, säger Fredrik Palmqvist.
Logistik-utmaning mer än en hyll mil med dagstidningar
Det gäller att hålla tempot när 1,3 hyllmil svenska dagstidningar ska flyttas.
– Det är en logistisk utmaning som heter duga. Jag har lärt mig massor om pallar, kartonger och frysboxar, säger Fredrik Palmqvist som har erfarenhet av stora projekt inom mobiltelefoni på Sony Ericsson.
Lunds universitet har plikt att bevara ett exemplar av allting som trycks i mer än 50 exemplar. Det är UB, Universitetsbiblioteket som axlar ansvaret. Trots detta är det inte UB som har hand om flest dagstidningar, i Lund finns bara reservexemplaren. På Kungliga Biblioteket i Stockholm finns däremot både nationalexemplaret och ett exemplar som används till den långsamma digitaliseringen av historieskatten. Exemplaret i Lund ska däremot göras tillgängligt för forskare och allmänhet. Pliktlagen började gälla redan på 1600-talet, då kungen ville ha kontroll över vad som skrevs om honom ute i landet.
Det gamla magsinet töms på tidningar
I magasinet i Hög är det full verksamhet. Två män från UB rör sig i gångarna och inventerar – både mögliga tidningar och fräschare exemplar av Expressen, Metro och Smålandsbladet.Det slamras och bankas i det stora lagerrummet där ett stålskelett av hyllor gapar tomt. Många av tidningarna har redan åkt iväg och hyllorna ska vara rivna innan veckan är över. Men än finns det tidningar kvar som Sebastian Knutsson och Karin Lundquist metodiskt packar ned bakom sina munskydd.
– Munskydd behövs i den här luften. Det vi gör först är att tvätta av mögel och annat på tidningarna med oljekludd, när det behövs, säger Sebastian Knutsson.
Minus 30 grader krävs för att frysa bort ohyra
På Gastelyckan lyfter ett moln av kall ånga när dörren till fryscontainern öppnas för att lasta in nya pallar. En vecka i minus 30 grader behövs för att vara säker på att bli av med ohyran som bott i tidningarna. Mest är det silverfiskar och deras ägg som ska oskadliggöras. Fredrik Palmqvist ringde först Frigoscandia i sin jakt på infrysningsmöjligheter.
– De trodde nog att det var ett practical joke när jag ringde och sa att jag ville frysa ned alla dagstidningar i svensk historia, berättar Fredrik Palmqvist.
Efter en veckas frysning så kommer tidningarna till sitt nya lyxigare hem – ett lufttempererat och nybyggt arkiv på Gastelyckan, där det istället för mögel luktar nytt och plast. Här leder Fredrik Larsson arbetet med att packa upp tidningarna och truckarna rör sig fram och tillbaka hela tiden. Att packa upp har tagit längre tid än vad de först beräknade, men går nu framåt i rätt takt.
– Man ser hur det går framåt, det är väldigt visuellt tillfredsställande, säger Fredrik Larsson, arbetsledare på Gastelyckan, och tillägger att han har blivit så intresserad av tidningarna att han funderar på att läsa ABM för att kunna arbeta med bibliotek och arkiv.
I augusti ska den sista tidningen vara på plats i det nya arkivet.
