Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Vad är vattnets värde?

Det var torrt i somras och på många håll fick vi spara på vatten. Nu, om inte förr, inser vi hur mycket vi behöver vatten – att allt liv runt om oss, är beroende av rent vatten. Inom flera av samhällets stora utmaningar ingår vattenfrågor. Initiativet LUWater vid Lunds universitet samlar hundratals forskare som tar sig an dessa utmaningar.
forskare i vatten
Hur sätter vi pris på vatten? Och hur får vi vatten att räcka? Vatten bör ses som en resurs som måste vårdas och förvaltas på ett klokt sätt. Kennet M Persson vill med LU Water bidra med forskning. Foto: Kennet Ruona

Vi är vana att tänka att vi har oändlig tillgång på rent vatten i Sverige, att vi kan slösa vatten hemma och stödvattna grödor. Men regnar det inte under lång tid, som denna sommar, minskar grundvattentillgångarna och vi får problem både i staden och i jordbruket. Regnar det för mycket under kort tid är inte heller det bra – det kan orsaka översvämningar och bräddning, det vill säga utsläpp från avlopps- och dagvattenledningar.  

Oförutsägbart klimat

– Den torra och varma våren och sommaren 2018, ger oss en fingervisning om vårt framtida klimat, säger Kenneth M Persson, föreståndare för initiativet LUWater. Och även om vi på lång sikt kan räkna med en ökad nederbörd, så kommer den att fördelas mer ojämnt än tidigare. Ett allt mer oförutsägbart klimat är något vi måste lära oss att hantera och planera för redan nu.

Vatten används mycket

Att vi behöver planera så att vi har tillräcklig tillgång av vatten för att hålla oss själva och våra grödor och djur vid liv, är ett perspektiv på vårt beroende av vatten. Men vi människor använder vattnet till så mycket mer. Vi tvättar, duschar, rengör och spolar våra toaletter med vatten. Vatten möjliggör produktionen i pappers- och massaindustrin och flera andra viktiga Och vi använder även vattnet för att transportera bort alla rester och föroreningar genom våra avloppssystem. Så förutom rätten till rent vatten behöver vi planera för hållbara städer, bekämpa sjukdomsspridning och uppnå god hälsa.

Man i vatten
– Förr eller senare kommer alla de ämnen vi använder att hamna i vatten – det går inte att hindra det, säger Kenneth M Persson.

Föroreningar ut i havet

– Förr eller senare kommer alla de ämnen vi använder att hamna i vatten – det går inte att hindra det, säger Kenneth M Persson. Vatten är det finaste lösningsmedel vi känner till.

Vissa föroreningar fångas upp i reningsverk, men mycket går vidare ut i sjöar och vattendrag. exempelvis läkemedelsrester och mikroplaster. Regnvatten fångar upp ämnen som finns på marken och i luften och för dem vidare via dagvattenledningar, ner till grundvattnet eller till sjöar och åar. Vatten finns överallt och förs runt vår jord i ett evigt kretslopp, förklarar Kenneth M Persson.

– Vi kan exempelvis hitta föroreningar från Europa i isbjörnarnas kött och blod uppe i Arktis, föroreningar som förts dit via vatten och näringskedjorna. Idag är det tillåtet att släppa ut ämnen som inte försvinner, det vill säga som inte bryts ned – eftersom det inte finns naturliga sätt att bryta ned dem. Men man ska veta att exempelvis perfluorerade föreningar som PFOS eller PFOA förekommer i brandskum och i princip aldrig bryts ner. Och att mikroplaster kan finnas kvar i naturen i 500-700 år!

– Om man har den insikten så förstår man att vi behöver använda material som inte stannar kvar och ackumuleras i näringskedjan, utan som bryts ned eller omvandlas när det kommer ut i naturen.

Använda avloppsledningsnät optimalt

Hur gör vi då bäst för att hindra spridning av oönskade ämnen och smittsamma bakterier med avloppsvattnet? Att fasa ut användningen av oönskade ämnen och ta hand om utsläpp direkt vid källan vore naturligtvis bäst men är bara möjligt i vissa fall. Därför måste vi se till att de avloppsledningsnät vi har fungerar optimalt, menar Kenneth M Persson. Genom olika förbättrade mätsystem kan man framöver få en heltäckande bild av hur ledningsnätet mår, om de är gamla och på väg att gå sönder. Senare kanske komplettera de systemen med specifika sensorer för att få ännu mer information.

– När vi sedan har kunskap om hur ledningsnäten mår så kan vi vidga blicken och studera vattenanvändningen – hur mycket avloppsvatten som bildas, och var – i ett samhälle som exempelvis Lund. Tittar vi sedan också på hur mycket vatten det finns tillgång till så tror jag att vi skulle kunna få en ganska så heltäckande bild av hur samhällets vattenbalans ser ut.  

Hållbar vattenanvändning

Hur mycket vatten ett område har tillgång till kan man beräkna utifrån bland annat nederbörd, och avdunstning. Dessa faktorer varierar mellan år och därför räknar man fram en genomsnittlig siffra beräknad på flera års mätningar. För att få en hållbar vattenanvändning bör man planera samhället så att man har goda marginaler för kommande torra år.  

– I Kapstaden i Sydafrika har man dimensionerat vattenanvändningen för att använda betydligt mer vatten än vad den beräknade genomsnittliga tillgången är, berättar Kenneth M Persson. När det blir så torrt som i år får de därför stora problem. Där måste de nu jobba både med tillgång och efterfrågan; kan de öka tillgången och hitta mer vatten, kan de minska efterfrågan eller bygga mer recirkulerande system?

Skapa goda marginaler

I Sverige däremot, har vi vanligtvis gott om färskt vatten, vi har regn och snö som fyller på åar, älvar, sjöar och bildar grundvatten. Därför behöver vi oftast bara använda oss av en mindre del av resursen.

– Om vi kan bygga ett samhälle där vi bara behöver använda cirka 20 procent av den genomsnittliga vattentillgången så har vi goda marginaler även under torra år, säger Kenneth M Persson.

Han tycker att vi alla borde kunna hjälpas åt att använda vatten smartare, på samma sätt som vi hållit på med att minska energianvändningen både hemma, kommunalt och inom industrin. För, måste vi egentligen använda så mycket vatten?

Kategorier

Tematiska samverkansinitiativ

Lunds universitets tematiska samverkansinitiativ utgör mötesplatser för kunskap och utveckling inom preciserade problemområden.

Gemensamt för de olika initiativen är att de är ämnesöverskridande, inkluderar flera av våra fakulteter, samt även externa samarbetspartners i Sverige och världen.

Hittills har vi startat följande samverkansinitiativ, som alla pågår under tre år:

Tematiska samverkansinitiativ

Senaste nyheter

2019-01-23

Så uppfattar fåglarna världen

Så uppfattar fåglarna världen
2019-01-22

Tågpunktlighet: Sverige kan lära sig av Japan

Tågpunktlighet: Sverige kan lära sig av Japan
2019-01-22

Politik: Hårda ord ingen slump

Politik: Hårda ord ingen slump
2019-01-21

Bråkigt Rumänien intar EU-scenen

Bråkigt Rumänien intar EU-scenen
2019-01-21

På höga höjder – forskare utreder drönare

På höga höjder – forskare utreder drönare

Intresserad av forskning och samhälle? Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 4800 forskare.

Box 117, 221 00 LUND
Telefon 046-222 00 00 (växel)
Telefax 046-222 47 20
lu [at] lu [dot] se

Fakturaadress: Box 188, 221 00 LUND
Organisationsnummer: 202100-3211
Om webbplatsen