Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Vad händer när anställda byts mot egenföretagare?

Annamaria Westregård på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet ska undersöka om konkurrensen kan snedvridas när företag väljer att istället för att anställa, använda sig av egenföretagare främst från EU:s låglöneländer. Foto: Johan Bävman
Annamaria Westregård på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet ska undersöka om konkurrensen kan snedvridas när företag väljer att istället för att anställa, använda sig av egenföretagare främst från EU:s låglöneländer. Foto: Johan Bävman

Vad händer med den traditionella anställningen – när det blir allt vanligare att svenska företag anlitar egenföretagare, och då gärna från europeiska låglöneländer? Finns det risk för snedvriden konkurrens? Det ska Annamaria Westregård, docent på Ekonomihögskolan, ta reda på.

Svenska företag anlitar i allt högre utsträckning egenföretagare från företrädesvis låglöneländer inom EU, men även svenskregistrerade enmansföretag, i stället för att ha anställda arbetstagare.

Annamaria Westregård, arbetsrättsforskare på Ekonomihögskolan, har fått nära 1,9 miljoner kronor från forskningsrådet Forte för att undersöka detta. Hon ställer frågan: Innebär tillvägagångssättet att traditionella företag med anställda riskerar bli utkonkurrerade?

De ekonomiska förutsättningarna är mycket olika eftersom kostnaden för arbete och socialförsäkringar varierar stort mellan länderna, liksom mellan anställda och egenföretagare inom många av länderna.

Uber och gig-ekonomin har skapat nya situationer

Kollektivavtalen som reglerar villkor och löner för arbetstagare är undantagna från konkurrensrätten i Sverige och många av egenföretagarna har hittills rättsligt räknats som arbetstagare. Den senaste rättsutvecklingen i EU-domstolen har rubbat balansen mellan svensk arbetsrätt och konkurrensrätt. Lagarnas tillämpningsområden glider in i varandra och regleringen av villkor för egenföretagare kan hamna inom konkurrenslagens tillämpningsområde i stället. Detta innebär exempelvis att kollektivavtal med minimilöner inte längre kan tillämpas på dessa egenföretagare.
– En helt ny och annorlunda form för arbete inom ”gig-ekonomin”, till exempel förmedlingsappen Uber, har också uppstått vid sidan av anställda och egenföretagare och dessa kallas egenarbetare, säger Annamaria Westregård.

Det saknas rättslig forskning om egenarbetare

I projektet vill hon analysera regelverket som gjort det möjligt att konkurrera ut svenska företag med kollektivavtal om minimilöner etcetera. Projektet omfattar arbetsrättsliga, socialförsäkrings- och konkurrensrättsliga regler på såväl nationell som EU-nivå avseende arbetstagare och egenföretagare. Studien ligger till grund för rättspolitiska resonemang om rättens framtida utveckling.
– Det saknas rättslig forskning på området under detta sekel, och det finns överhuvudtaget ingen rättslig forskning på de så kallade egenarbetarna. Jag hoppas kunna fylla i en kunskapslucka, säger Annamaria Westregård.

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.