Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Vädret: ”Marken blir som en torr disktrasa”

Sol som skiner på klarblå himmel
I takt med klimatförändringarna kommer vi allt oftare att få ovanligt väder, enligt framtidsscenarierna. Bild: Oleg Mikhaylov

Värmerekorden frodas. I år uppmättes den varmaste svenska majtemperaturen på över hundra år. Och även om det lokala vädret i Sverige egentligen inte säger någonting om de globala klimatförändringarna, konstaterar Johanna Alkan Olsson, miljö- och klimatforskare i Lund, att vi kommer att få se mer av den här typen av ovanligt väder.

Fler soltimmar än sedan mätningarna startade, högre dygnsmedeltemperatur och tidigare meteorologisk sommar än vanligt. Johanna Alkan Olsson, miljö- och klimatforskare på Lunds universitet, har bland annat studerat hur vi kan gå mot en mer hållbar utveckling i ett klimatförändringsperspektiv genom hur vi använder våra naturresurser och tar hand om våra städer.

Kommer det att bli ännu varmare i framtiden?

– Om vi pratar medeltemperatur ser det tyvärr ut som att den kommer öka, men det säger ingenting om hur det kommer att vara lokalt. Nordpolen var 20 grader varmare i vintras, medan vi i Sverige hade det kallare än vanligt. Scenarierna förutspår att vi inte lika ofta kommer att få det väder vi är vana vid – utan vi kommer att få allt ovanligare väder.

Vad händer med oss i värmen?

– Vi har för det mesta inte byggt våra hus för de här temperaturerna. När det kommit extrema värmeböljor i USA och Frankrike har man sett att det kan bli svårare att stoppa upplopp. Folk blir mer aggressiva och mer vårdslösa. Vi i Norden kan förstås ibland känna det som att vi blir lite trevligt avslappnade i värme. Men vi blir inte lika omdömesgilla.

Kan man inte bara sätta på luftkonditioneringen?

– Kontor med kylanläggning är ingen bra lösning i längden: att gå mellan sval, nästan lite för kall inomhusmiljö och varm utemiljö är inte bra för kroppen – det stressar oss och gör det svårare för oss att anpassa oss till det varma klimatet.

Hur ser det ut för jordbruket?

– Åkrarna är riktigt torra nu, och det är ingenting som kommer att lösa sig av en störtskur. Marken blir som en torkad disktrasa: den kan inte ta upp vatten förrän den fått bli fuktig. Det idealiska är att det faller lagom mycket regn under växtsäsongerna. Det kan man oroa sig för vad gäller klimatförändringarna – att vi inte kommer att få lagom längre. Om det regnar nu, så kommer jorden inte att ta upp det, utan det bara rinner iväg till den lägsta punkten.

Hur kan grundvattennivåerna sjunka samtidigt som havsnivåerna stiger?

– Det där är lite äpplen och päron. Grundvattennivåerna beror främst på hur det regnar, och det bästa för grundvattnet är regn på mark som inte är frusen eller torr.
– Havsvattennivån är en helt annan sak, det där är en annan del av vattnets cykel. Det handlar om hur mycket is som smälter, framför allt vid polerna. Sedan kan ett högtryck göra att det plötsligt ser ut som om det är mycket mindre vatten i havet. Vattnet hamnar istället där det är lågtryck. Som när du trycker på en vattenballong. Därför har vi lågt vattenstånd nu – vi har helt enkelt haft ett sjukt starkt högtryck.

Mer om Centrum för miljö- och klimatforskning (CEC)

Centrum för miljö- och klimatforskning har som uppdrag att initiera, understödja och bedriva forskning, utbildning och kommunikation om samhällets effekter på naturmiljön och på samhällsutmaningar och möjliga hållbara lösningar inom miljö, klimat och hållbar utveckling. 

Läs mer här

Johanna Alkan Olsson
Johanna Alkan Olsson är forskare på Lunds universitets centrum för miljö- och klimatforskning.

Johanna Alkan Olssons profil i Lunds universitets forskningsdatabas

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.