Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Varmare klimat förändrar Skånes flora

En kartläggning av den vilda floran i Skåne visar att det är långt vanligare att arter minskar än att de ökar. Bland dem som trots allt ökar rör det sig i de allra flesta fall om invasiva arter som spridits av människor. Ett allt varmare klimat och förändringar i jordbruket lyfts fram som orsaker.
Åkerrättika (Raphanus raphanistrum)
Åkerrättika (Raphanus raphanistrum) är en av de arter som minskar allra mest i den skånska floran. Foto: Torbjörn Tyler

Tillsammans med Lunds Botaniska Förening har biologer och miljövetare vid naturvetenskapliga fakulteten, Lunds universitet, inventerat den skånska floran. Inventeringen har pågått under nio år, 2007–2015. Resultaten har sedan jämförts med en inventering som gjordes 1987–2005.

Kartläggningen visar att 57 arter ökar och 177 arter minskar signifikant. Klotullört och rynkoxbär ökar mest medan luddveronika, åkerrättika och månlåsbräken minskar mest. 70 procent av de arter som ökar är främmande, så kallade invasiva arter som införts av människan.

– Många mycket vanliga arter har minskat. Till exempel gulmåra, hampdån, vitmåra, blodrot och åkermolke. De finns inte längre i hela Skåne så som de gjorde förr, säger Torbjörn Tyler, intendent vid Biologiska museet och ansvarig för analysen av projektet Miljö- och floraövervakning i Skåne, Millora.

En slutsats är att det till stor del är samma arter som minskar nu som tidigare under 1900-talet. Däremot är det inte samma arter som ökar.

Under 1900-talet kunde förändringarna i floran till stor del förklaras av kvävenedfall, användning av konstgödsel och utdikning.

De senaste årtiondena finns förklaringarna istället att hitta i varmare klimat och stora omstruktureringar inom jordbruket där antalet betesdjur och betad areal minskat samtidigt som jordbruksmark i främst de norra och inre delarna av Skåne inte längre brukas, säger Torbjörn Tyler.

Varmare klimat i Skåne förklarar mer än hälften av de generella förändringarna i den vilda floran. I Skåne har åren 2007–2017 varit 0,9–1,6°C varmare än perioden 1961–1990. Förändringar direkt orsakade av klimatet förstärks ytterligare av förändringar i markanvändningen eftersom arter som gynnas av bete och slåtter ofta också föredrar ett kallare klimat.

– Kanske är det därför vi ser överraskande snabba klimatrelaterade förändringar, säger han.

Skånes tre produktionsområden: slättbygd, mellanbygd och skogsbygd förändras på ungefär samma sätt. I hela landskapet gynnas arter som blommar tidigt eller sent på säsongen medan ljuskrävande arter missgynnas. Dessutom minskar arter som är beroende av beteshävd eller regelbunden omrörning i marken.

Men det finns skillnader mellan produktionsområdena. I slättbygden längs väst- och sydkusten och i skogsbygden i de norra och inre delarna av landskapet förändras floran snabbare än i mellanbygderna. Och medan arter som trivs i jord med högt pH-värde gynnas i slättbygden minskar sådana arter i skogsbygden.

Den största minskningen av antalet arter har dessutom skett i skogsbygderna. Arter som ändå ökar i dessa områden är sådana som tål skugga, klarar sig bra på marker som inte brukas och trivs när pH-värdet är lågt.

Jan Olsson

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 4800 forskare.

Kontakt

För mer information
Torbjörn Tyler, växtekolog och museiintendent
Biologiska institutionen, Lunds universitet
046-222 42 34
torbjorn [dot] tyler [at] biol [dot] lu [dot] se

Box 117, 221 00 LUND
Telefon 046-222 00 00 (växel)
Telefax 046-222 47 20
lu [at] lu [dot] se

Fakturaadress: Box 188, 221 00 LUND
Organisationsnummer: 202100-3211
Om webbplatsen