Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Värmeböljors inverkan på hälsan

bild på en termometer som visar 30 graders värme
Bildkälla: Mostphotos

I en ny registerstudie från Centrum för primärvårdsforskning, ett samarbete mellan Lunds universitet och Region Skåne, har forskare undersökt hur värmeböljor påverkar dödligheten i Sverige.

Resultaten visar en tydlig ökning i dödsfall de dagar då temperaturen överstiger +27 grader. Dessutom verkar risken att avlida i förtid under värmeböljor större i Norrland än i de sydligare landskapen samt i socioekonomiskt utsatta områden enligt den nya studien.

– Vi har använt oss av de nivåer som SMHI utgår ifrån då de utfärdar varningar om höga temperaturer och utvärderat om dödligheten ökar dessa dagar. SMHIs värmevarningssystem grundas på epidemiologiska studier från Stockholmsområdet, medan vi i vår studie använder data från hela Sverige. Vi kan därmed visa att effekten av värme på dödlighet skiljer sig åt mellan olika delar av landet, säger Daniel Oudin Åström,  säger Daniel Oudin Åström, försteförfattare till studien som genomfördes vid hans tid som postdoc-forskare vid Centrum för primärvårdsforskning (CPF) i Malmö.

– Vi ser i vårt material att värmeböljor ökar dödligheten med ungefär tio procent i Götaland och Svealand, medan ökningen i Norrland är ungefär 30 procent under jämförbara dagar. En orsak till högre effekter av värme i Norrland skulle kunna vara att invånarna i norr är mer ovana vid dessa temperaturer.

Tidigare svensk forskning av värmeböljors påverkan på hälsan har inte studerat hur personer med kranskärlssjukdom klarar de påfrestningar som höga temperaturer innebär.

– Vid höga temperaturer reglerar kroppen sin temperatur genom, bland annat, ökad svettning, vilket i sin tur leder till ökade påfrestningar på hjärtat, förklarar Kristina Sundquist, professor vid CPF. Då vi specifikt studerade dödligheten hos personer med kranskärlssjukdom, fann vi att dödligheten i kranskärlssjukdom ökade med omkring 10 procent vid värmeböljor med över 27 grader.

För boende i socioekonomiskt utsatta områden fann forskarna att effekten av värmeböljor var mer kraftfull än för boende i andra områden.

– Att bostadsområdets socioekonomiska struktur påverkar hälsan hos individer vet vi sedan tidigare, men att dessa individer även påverkas mera av värmeböljor, kan vi som första forskargrupp nu påvisa för svenska förhållanden, framhåller Daniel Oudin Åström.

 Vad har vi för nytta av detta?

- Vi hoppas öka medvetenheten om att höga temperaturer innebär påfrestningar på hälsan hos utsatta grupper hos befolkningen i stort, men även öka kunskapen bland vårdpersonal och hemtjänst. Förhoppningsvis kommer studiens resultat att leda till en vidareutveckling av SMHIs värmevarningssystem, som idag bygger på data enbart från Stockholm. Våra resultat visar att effekten av värme skiljer sig åt mellan geografiska områden, men även inom städer. Därför bör värmevarningssystemet även innehålla lokala skattningar av effekten av värme, vilka nu finns tillgängliga, avslutar Daniel Oudin Åström.

Bertil Kjellberg

Publikation i Scandinavian Journal of Public Health

 “Heat-wave related mortality in Sweden: A case-crossover study investigating effect modification by neighbourhood deprivation”.

Daniel Oudin Åström, Christofer Åström, Bertil Forsberg, Ana Vicedo-Cabrera, Antonio Gasparrini, Anna Oudin, Kristina Sundquist.

Scandinavian Journal of Public Health, online  26 Sep 2018, DOI: 10.1177/1403494818801615

 

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.