Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.
Vasaloppsåkare påverkas i mindre utsträckning av vanliga folksjukdomar
Av
katrin [dot] stahl [at] med [dot] lu [dot] se (Katrin Ståhl)
- publicerad 28 februari 2020
Foto: Michael Erhardsson/Mostphotos
Snart går startskottet för årets Vasalopp och tusentals människor laddar för att skida den nio mil långa sträckan mellan Sälen och Mora. Samma sträcka som Gustav Eriksson – sedermera kung Gustav Vasa - skidade redan 1521. Det första tävlingsloppet gick av stapeln 1922 och idag, nästan 100 år senare, har forskare i studerat Vasaloppsåkare för att ta reda på kopplingen mellan fysisk aktivitet och olika sjukdomar i hjärnan.
Se explainer-video om forskningsresultaten:
Vasaloppsåkare drabbas mer sällan av depression, vaskulär demens och epilepsi
Demens, depression och Parkinsons sjukom
Vasaloppsåkare drabbas mer sällan av depression och vaskulär demens. Det var några av de samband som forskare vid Lunds universitet och Uppsala universitet upptäckte när de jämförde cirka 200 000 personer som åkt Vasaloppet mellan åren 1989-2010 med en lika stor grupp ur övriga befolkningen. Resultaten publicerades i tre olika vetenskapliga artiklar i höstas.
Träning kan minska risken för att utveckla epilepsi
Det finns runt 100 miljarder nervceller i hjärnan som kommunicerar med varandra med hjälp av elektriska impulser. Ibland blir dessa överaktiva vilket kan orsaka olika typer av epileptiska anfall. Hjärnans nervceller skickar plötsligt onormala signaler vilket kan göra att personen exempelvis blir frånvarande eller skakar i kroppen.
Strax under 1 procent av Sveriges befolkning har en epilepsidiagnos och årligen nyinsjuknar cirka 5 000 personer, huvudsakligen barn och vuxna över 65 år. I en artikel som publicerats i Sports Medicine jämförde forskare Vasaloppsåkare med övrig befolkning och såg att risken att utveckla epilepsi var hälften så stor hos dem som åkt loppet. Studien visar inte på orsakssamband, men forskarna menar att det stärker teorier om träningens positiva effekter på hjärnan.
Podd: Vad händer i hjärnan när vi tränar? Lyssna till en podd från Vetenskap och hälsa med två av forskarna bakom de tre studierna, Tomas Deierborg och Martina Svensson.
Tomas Deierborg listar fem insikter om hur hjärnan påverkas av träning. Foto: Kennet Ruona
Tomas Deierborg är docent i neurovetenskap och forskar om inflammation i hjärnan och om hur fysisk aktivitet påverkar hjärnan. Här listar han varför träning är viktig för hjärnans funktioner:
