Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Vilka styrmedel har EU-politiker i klimatfrågan?

hink med vatten i öken

Klimatfrågan är en av de frågor som väljarna anser viktigast i söndagens EU-val. På vilka sätt kan EU-politiken påverka klimatet? Läs intervju med statsvetaren Roger Hildingsson som forskar om politiska styrmedel i klimatpolitiken.

Vilket är EUs mest effektiva sätt att bedriva klimatpolitik?
- EU har flera instrument i den klimatpolitiska styrningslådan, alltifrån mjukare åtgärder som stöd till forskning och utveckling av klimateffektiv teknik till tuffare instrument som reglering av fordons bränsleförbrukning eller handeln med utsläppsrätter.Handeln med utsläppsrätter sätter ett pris på koldioxidutsläpp och har skapat en marknad där utsläppsrätter kan säljas och köpas. När systemet inrättades 2005 visade det sig vara ineffektivt, och priset blev väldigt lågt. Det har sedan dess genomgått ett antal reformer som successivt skärpt systemet. Efter den senaste reformen kommer överskott av billiga utsläppsrätter att återkommande annulleras, vilket redan drivit upp priset så pass att det börjar bita.

Varför är koldioxidskatten kontroversiell?
- EU-kommissionen föreslog en europeisk koldioxidskatt redan på 90-talet och stångade sig blodig för en sådan skatt under närmare tio års tid. Sedan införde man systemet med utsläppsrätter istället. 
- Det kontroversiella med en koldioxidskatt är att det blir en överstatlig lösning. Många partier vill att beskattning ska vara en nationell fråga. Här går en viktig ideologisk skiljelinje mellan federalister, som vill ha ett tätare EU-samarbete och de som ser EU som ett mellanstatligt samarbete eller de som vill begränsa EUs inflytande.

Är det möjligt för de som är positiva till en europeisk koldioxidskatt att få majoritet tror du?
- Inte idag men kanske på sikt. Socialdemokraterna har exempelvis på senare tid börjat svänga i frågan om en europeisk koldioxidskatt, även om de också sagt att de inte kommer att driva frågan i valet. De har av tradition sagt nej till att överföra beskattningsrätt till EU så det är en markant förändring att de nu börjar överväga möjligheten.

Är koldioxidskatt ett mer effektivt styrinstrument än handeln med utsläppsrätter?
- En global koldioxidskatt vore det mest effektiva verktyget. Men det är politiskt omöjligt och då kan en europeisk koldioxidskatt ses som näst bästa.
- Det finns idag ett brett stöd för handel med utsläppsrätter. Det systemet uppfattas som en marknadsanpassad lösning. Det ironiska är dock att detta system kräver mycket mer reglering än den mer kontroversiella koldioxidskatten.
- Syftet med såväl koldioxidskatt som ett system för utsläppsrätter är att åstadkomma förändrat beteende hos ekonomiska aktörer. De skapar båda incitament för förändringar genom att synliggöra kostnaden för att använda fossila bränslen. På så sätt kan man tvinga fram investeringar i nya klimatvänliga tekniker som förnyelsebara energikällor eller utveckling av exempelvis CCS – koldioxidinfångning.
- Alternativet till skatter och utsläppshandel är att samhället reglerar industrins användning av fossil energi, vilket i praktiken också skapar ett pris på utsläpp av koldioxid.

Hur viktigt är EU-valet ur klimatsynpunkt?
- Viktigt, särskilt som EU behöver öka sin ambitionsnivå för att nå upp till Parisavtalet. Parlamentets sammansättning spelar stor roll när det ska fatta beslut om den nya mer ambitiösa klimatstrategi som förordas av en majoritet av de sittande ledamöterna. Det är dock det nya parlamentet som ska fatta beslut om strategin. Om rösterna för lägre ambitionsnivåer blir fler kan strategin bli svår att driva igenom.  

Se EUs klimatstrategi

 Text: Ulrika Oredsson

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.