Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Yrkesfiskare dukar under för byråkrati, fördomar och långa arbetsdagar

Det är redan tufft som det är, att lyckas vara lönsam i en hårt konkurrensutsatt och stundom kritiserad bransch. En yrkesfiskare ska numera också vara välkomnande, flexibel, pedagogisk och miljömedveten. Det senare till följd av att flera periodvis även arbetar inom besöksnäringen, med allt med allt från att ordna fisketurer och driva restaurang till att ordna festivaler. En ny avhandling ser en yrkeskår på utdöende.
Flera omvärldsfaktorer tär på yrkesfiskarna, enligt en ny avhandling. Bild: Malin Andersson.
Flera omvärldsfaktorer tär på yrkesfiskarna, enligt en ny avhandling. Bild: Malin Andersson.

År 1938 arbetade totalt 14000 personer i Sverige med att fånga fisk. Majoriteten av dem verkade längs havskusten, en yrkesgrupp som idag benämns som ”kustnära yrkesfiskare”. Idag finns bara runt tusen personer kvar i yrket.

En stor del av den fisk och de skaldjur vi numera äter importeras,  fångas längre ut till havs av större båtar eller så odlas de.

Denna decimerade yrkesgrupp spelar fortfarande dock en roll i politikernas mål om en levande landsbygd och att man ska kunna bo och leva överallt i landet. Hamnbesökare ska kunna köpa lokalt fångad fisk och uppleva fiskerinäringen på nära håll.

För att bland annat förstå skärningspunkten mellan politisk styrning och vardaglig praktik, har Malin Andersson, doktorand i tjänstevetenskap vid Lunds universitet, studerat de sociala och kulturella aspekterna av denna urgamla näring i förändring. Hon har intervjuat fiskeförvaltare, yrkesfiskare längs västkusten samt insamlat etnografiskt material bestående av texter, observationer och bilder från västkusten.

Hennes sammanfattande resultat visar att dessa yrkesfiskare befinner sig i många olika förändringsprocesser samtidigt.

Utöver minskad lönsamhet till följ av att maten från havet numera hämtas från annat håll, påverkas yrkesgruppen av en växande besöksnäring, att fiskeripolitiken reformerades 2014, att flera olika organisationer inom både fiskeförvaltning och näringen har lagts ner samt nya politiska mål som handlar om att skapa en levande landsbygd. Dessa förändringar leder bland annat till en överbyråkratisering.

– Jag har fått ta del av otroligt många berättelser som handlar om en stor frustation kring krångliga regler och en oro för att göra fel. Många menar att de har drabbats av orättvis bötfällning. Situationen urgröper yrkesfiskarnas tillit till myndigheter och beslutsfattare, säger Malin Andersson.

Situationen blir inte bättre av att yrkesgruppen hör till en av de mest förolyckade enligt FN:s arbetslivsorgan ILO, att näringen har fjärde störst pensionsavgångar i landet och att unga har svårt att ta sig in på grund av höga investeringskostnader.

Många är också färgade av att bli ifrågasätta för att inte bedriva ett hållbart fiske, berättar hon. De ifrågasätter dock den bilden och menar att det småskaliga fisket inte bidrar till utfiskning.

– Om vi menar allvar med att man ska kunna arbeta och leva överallt i landet, så behöver vi förstå vad som händer på land, inte bara i vattnet. Min avhandling bidrar till de samhällsvetenskapliga perspektiv som saknas i forskning om fiskenäringen och fiskeriförvaltning, säger hon.

Länk avhandling https://portal.research.lu.se/portal/sv/projects/inshore-commercial-fish...

 

Kategorier

Senaste nyheter

2019-10-17

Biologisk mångfald ger större skördar

Biologisk mångfald ger större skördar
2019-10-16

Räddningsplankan för nyblivna föräldrar med trassliga relationer i bagaget

Räddningsplankan för nyblivna föräldrar med trassliga relationer i bagaget
2019-10-16

Strokeforskare prisas

Strokeforskare prisas
2019-10-16

Månen avgör när flyttfåglar lyfter

Månen avgör när flyttfåglar lyfter
2019-10-15

Universitetet får 28 nya professorer

Universitetet får 28 nya professorer

Intresserad av forskning och samhälle? Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 4800 forskare.

Box 117, 221 00 LUND
Telefon 046-222 00 00 (växel)
Telefax 046-222 47 20
lu [at] lu [dot] se

Fakturaadress: Box 188, 221 00 LUND
Organisationsnummer: 202100-3211
Om webbplatsen