Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

70 år sedan Mount Everest bestegs – nu hotas mer än bara bergsexpeditioner av klimatförändringar

Personer som går i Himalaya. Bild: Pixabay.
Mine Islar kartlägger de sociala, ekonomiska och ekologiska effekter som uppstår när glaciärer smälter i Nepal. Bild: Pixabay.

Den 29 maj är det 70 år sedan ett av världens högsta berg, Mount Everest, bestegs för allra första gången. Nu hotar smältande glaciärer inte bara turistnäringen, utan även att förändra livet för den mer än en miljard människor som är beroende av Himalaya för vatten. Det menar hållbarhetsforskaren Mine Islar. 

Mine Islar är universitetslektor vid Lund University Centre for Sustainability Studies, LUCSUS. Hon studerar glaciärsmältning i Himalaya och har precis påbörjat ett fyraårigt forskningsprojekt som undersöker hur lokalsamhällen i Nepal i Himalaya påverkas av klimatförändringarna. 

Himalayabergskedjan utgör den högsta punkten i världen. Här upprinner världens stora floder: Yangtze, Ganges, Indus och Mekong. Över en miljard människor är direkt beroende av Himalaya för vatten, och därmed liv: över 500 miljoner människor i södra Asien och ytterligare 450 miljoner i Kina. Det är en av världens mest känsliga platser för globala klimatförändringar. 

Osäkert hur rutten till Mount Everest kommer att se ut om 70 år

Mine Islar är tveksam till huruvida lokalbefolkningen och turister kommer att kunna bestiga Mount Everest om ytterligare 70 år.

– Det kan vara möjligt, men inte via samma rutt, och inte genom isen. I nutid, och i nära framtid är det troligt att många rutter blir instabila, vilket gör att man måste hitta alternativa vandringsleder på grund av glaciärsmältning.

Istället för att bestiga Mount Everest tror Mine Islar att nya former att ekoturism kommer att växa fram, som kan ersätta den viktiga ekonomiska industri som Mount Everest-turismen utgör i Nepal. Som liknar initiativ som nu pågår i Alperna, där bristen på snö har blivit ett allt större problem. Det kan handla om att vandra lägre ner i bergen, eller om att besöka lokala byar.

Smältande glaciärer medför en ökad risk för både jordskred och laviner. Det påverkar även glaciala sjöar som kan rämna på grund av den ökade vattenmängd som uppstår när glaciärisen omvandlas till smältvatten. Klimatförändringar påskyndar smältningsprocessen, och det har redan förekommit fall där sjöar har rämnat och laviner har inträffat i regionen. 2021 förlorade hundratals människor sina liv på grund av en lavin som bestod av is och sten som hade lossnat från en glaciärtopp i norra Indien. 

Smältande glaciärer får djuplodande konsekvenser för hela samhället

För människor som bor i regionen kommer dessa naturkatastrofer att få djupgående konsekvenser, enligt Mine Islar. Ett exempel är de småskaliga vattenkraftverken i Nepal som är beroende av ett stabilt och förutsägbart vattenflöde. När vattenflöden förändras på grund av att sjöar rämnar eller isen förflyttar sig, kommer det att bli svårare för samhällen att förlita sig på vattenkraft, något som är viktigt för Nepals energiomställning. Osäkerheten gör att befolkningen återgår till traditionella energikällor som till exempel ved. Vandringslederna kommer också att bli mer instabila och därmed farligare eftersom marken påverkas av glaciala förändringar. Kultur och traditioner påverkas också när människor måste flytta; särskilt känsligt är det för de befolkningsgrupper i Himalaya som tillskriver glaciärer andlig betydelse.

– I vårt projekt kartlägger vi de sociala, ekonomiska och ekologiska effekter som uppstår när glaciärer smälter. Vårt mål är skapa ett sammanhang för glaciologiska studier som tenderar att fokusera på de geografiska och biologiska förlusterna. Vi samlar in berättelser från samhällen som bor invid glaciärerna för att ge en bild av hur de påverkas av klimatförändringarna, säger Mine Islar.

Forskare och bybor samtalar sittandes på en bänk i Nepal. Bild.
Forskarna Sara Brogaard och Mine Islar, båda verksamma vid Lund University Centre for Sustainability Studies, pratar med personer i Dhulikhel, Nepal under fältarbete i mars 2023.

Gränsöverskridande initiativ vägen framåt

Att anpassa samhällen och begränsa effekterna av klimatförändringar kommer att kräva gränsöverskridande initiativ, enligt Mine Islar. Något som är svårt att realisera eftersom gränserna i området: till Indien, Pakistan, Afghanistan, Kina, Bhutan och Nepal är militariserade i olika hög utsträckning. En anpassningsstrategi är att flytta människor från osäkra platser, eftersom det svårt att stabilisera en sjö som håller på att rämna. Omlokalisering är dock ett svårt alternativ, eftersom många människor inte vill lämna sin by, eller inte har någonstans att ta vägen.

– Politiker måste samarbeta bortom gränser och nationell politik. Om en glaciärsjö i Tibet brister, och leder till höga flöden, kommer nepalesiska samhällen att påverkas direkt.

– Klimatförändringarna är här och vi måste agera nu. Genom att studera hur samhällen anpassar sig till förändringar kan vi bidra med att identifiera och sprida lokala lösningar till andra platser, säger Mine Islar.

 

Om forskaren

Mine Islar, forskare vid LUCSUS. Foto.

Mine Islar är universitetslektor vid LUCSUS, Lund University Centre for Sustainability Studies. Hon studerar processer för sociala, ekonomiska och politiska samhällsförändringar kopplat till sociala rörelser och klimaträttvisa, i både stads- och landsbygdsmiljöer. 

Epost: mine [dot] islar [at] lucsus [dot] lu [dot] se (mine[dot]islar[at]lucsus[dot]lu[dot]se)

Mobil: +45 53775458

Läs mer om Mine Islars forskning på lucsus.lu.se 

Om NaturICE

Projektet NaturICE: Changing social and cultural values of nature: Exploring plural values of human-nature relations in glacierized environments, pågår mellan 2023-2027. Det finansieras av Formas. 

Läs mer om projektet i Lunds universitets forskningsportal.

 

70 år sedan Mount Everest bestegs

Den brittiska Mount Everest-expeditionen 1953 var den nionde bergsbestigningsexpeditionen som försökte sig på att bestiga Mount Everest. Tenzing Norgay och Edmund Hillary nådde toppen den 29 maj 1953, det första dokumenterade lyckade försöket att nå toppen. Expeditionen organiserades och finaniserades av Joint Himalaya Committee. 

Källa: Wikipedia.

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.