Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Agenda 2030: Spårbart kött kan skona regnskogen

Berg med regnskog. Foto.
Regnskogen i Colombia avskogas i hög takt.

Det fem decennier långa inbördeskriget i Colombia var förödande för befolkningen, men positivt för regnskogen. Som gerillans gömställe lämnades landets Amazonas­region relativt orörd, men när fredsavtalet slöts 2016 försvann plötsligt det indirekta skyddet.

Sedan dess har avskogningen av ­Colombias regnskog tilltagit till förmån för boskapsuppfödning av kött- och mjölkkor.

I sin forskning vill Agenda 2030-doktoranden Jesica Murcia ­López ta reda på dels vad som driver omvandlingen av land till betes­mark, dels vad de betesmarkerna har för effekt på skyddade skogsområden.

– Upp till 80 procent av avskogningen i Colombia beror på anläggning av betesmarker. Samtidigt har Colombia näst störst biologisk mångfald i världen efter Brasilien och regnskogen är avgörande för att mildra klimatförändringen, säger hon.

Vill påverka beslutsfattare

Jesica Murcia López hoppas kunna påverka beslutsfattare i Colombia genom att förse dem med perspektiv som kanske inte alltid är fördelaktiga för dem, men som är hållbara och lönsamma i det långa loppet.

– Genom att producera på ett hållbart sätt ­kommer ­befolkningen att få det bättre. Tänk bara om man skulle börja med spårbart kött – det skulle till exempel minska den illegala köttproduktionen eftersom det inte går att sälja köttet vidare. Då skulle köttet bli värt mer, bönderna skulle få mer betalt och befolkningen skulle få det bättre.

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.