Värmen och fukten slår emot en när man kliver in i det nybyggda huset där de sex Mississippialligatorerna ­Bestla, Toke, Gudrun, Kåra, Ivar och Siggi bor sedan i somras. De har alla sina egna personligheter. Genom studierna hoppas forskarna komma närmare tänkandets evolution sedan dinosaurierna.
Hos forskningsledaren Mathias Osvath hade det länge funnits en tanke att studera kognitionen hos utdöda dinosaurier. När han fick ett stort anslag av LMK-stiftelsen 2017 blev det äntligen möjligt. Han rekryterade då Stephan Reber på universitetet i Wien, som med sin erfarenhet av att studera alligatorer på nära håll gjorde att de med gemensamma krafter skulle kunna utveckla kognitionsforskning på djuren.

– När vi sedan plötsligt blev erbjudna sex alligatorer, som krokodildjurparken Crocodiles of the World utanför Oxford fått över, tvekade vi inte. Vi sonderade samarbete med djurparker, och när ett sådant var till stånd, hyrde vi en van på Folkes biluthyrning och körde och hämtade dem, säger Mathias Osvath.

Anpassad för alligatorernas behov

Djurparksanläggningen är konstruerad för att fungera så bra som möjligt för alligatorerna, forskningen och besökarna. Temperatur, luftfuktighet, växtlighet och UV-strålning – allt har anpassats för att likna Mississippialligatorernas naturliga miljö så långt det går. Speciellt är att anläggningens form är anpassad för alligatorernas behov, till exempel att kunna ha egna revir.
Alligatorerna har redan genomgått ett antal kognitiva tester. Till exempel har man undersökt hur de uppfattar objekt – förstår alligatorerna att saker finns kvar när de försvinner ur synfältet? Hur snabbt lär de sig när de blir belönade för olika beteenden?
– Vi vet också att de verkligen leker och att det inte bara är en jaktreflex eller ­nyfikenhet. Om de får välja mellan mat och lek så väljer de ofta lek. Därför älskar de också kognitiva experiment. Problemet för oss när vi testar djuren är inte att de inte skulle vilja vara med utan att alla vill vara med samtidigt, säger Mathias Osvath

Starkaste bettet i världen

Men forskning på alligatorer väcker ofelbart frågan om det inte är farligt. Krokodildjur har det starkaste bettet i världen, mycket starkare än en hajs.
– De ser dig inte som mat, till skillnad från många andra krokodildjur. Av de 27 nu levande krokodilarter man känner till är de amerikanska alligatorerna de vänligaste och enklaste att jobba med. De kan också leva tillsammans med varandra vilket gör att vi kan jämföra resultaten, säger Stephan ­Reber.   
Mathias Osvath, som också forskar på apor och fåglar, lägger till att han mycket hellre går in till alligatorer än schimpanser – eller kasuarer, en aggressiv fågel som enkelt kan döda en människa.
 – När du är på land är det bästa sättet att undkomma alligatorerna att hoppa ­undan, och alltid ha en bambustav mellan dig och dem. De är snabba, men blir fort trötta ­eftersom de är kallblodiga. I vattnet, där­emot, har du ingen chans. Fast alligatorer är inte aggressiva och det finns sällan skäl att vara rädd, men man ska ha sund respekt och gott säkerhetstänk – ett förfluget bett kan leda till livslånga konsekvenser.  

Den kognitiva evolutionen

Huvudsyftet med forskningen är att förstå den kognitiva evolutionen genom år­miljonerna och för att kunna göra det måste forskare jämföra skilda djurarters förmågor.
– Kognitionsmässigt verkar det ha hänt mycket under dinosaurietiden. Vi är därför intresserade av att ta reda på hur dinosauriernas mentala förmågor utvecklades. Efter­som fåglar är dinosaurier, det vill säga de ­sista levande dinosaurierna, och krokodildjur är deras närmaste släktingar kan vi, genom att jämföra resultaten från studier på dem båda, sluta oss till vilka kognitiva förmågor som fanns hos den första dinosaurien och vad som hänt i utvecklingen till den sista.
Mitt under intervjun är det dags att mata alligatorerna. Maten består av upptinade möss och marsvin. Stephan Reber går in till alligatorerna. Med sig har han en tång att hålla maten med och en tjock käpp för att mota bort alligatorerna om de blir för närgångna. Han ropar på Toke.
– De är lite försiktiga eftersom ni är här. De har nästan bara träffat oss och djur­vårdarna under hela den här tiden.

En fördel med Ystad djurpark

Att forskningsanläggningen finns inom Ystad djurpark ser de båda forskarna som en fördel för både LU och djurparken. Forskarna har tagit hit alligatorerna och står för vetenskaplig expertis, medan djurparken står för kostnaderna för att hålla djuren.
– Samtidigt finns det krav på djurparker att de ska bedriva forskning, vilket uppfylls med det här arrangemanget. Dessutom når vi ut med vår forskning till parkens alla besökare, säger Mathias Osvath.