I avhandlingen undersöktes traumafall i Malmö 2011-2013, vilket omfattar trafikolyckor, knivdåd, skjutningar och misshandel. Det är en unik storstadsstudie eftersom den inkluderar både de traumafall från skadeplatsen som sjukvården ansvarar för och avlidna som genomgått en rättsmedicinsk obduktion.
- Traditionellt har traumakartläggningar fokuserat enbart på de fall där sjukvården har ansvaret. Då riskerar man att missa delar av det grövsta våldet med skjutningar och knivdåd, som tyvärr har ökat i Malmö, förklarar Ali Bagher, doktorand vid Lunds universitet samt specialistläkare i kirurgi.
Hans nu aktuella forskningsresultat visar att 28 procent av de allvarligaste traumafallen aldrig kommer till sjukhuset. Studierna visar också att mer än hälften av alla allvarliga trauma slutade med döden.
- Det finns inga liknande studier att jämföra med, men min spontana reaktion är att det är en väldigt hög siffra. Det finns ett behov av att både arbeta förebyggande och att undersöka hur hälso- och sjukvården om möjligt kan bidra till att minska dödstalet, kommenterar Ali Bagher.
Under den tidsperiod som undersökts i avhandlingen, 2011-2013, var medianåldern för allvarligt trauma i Malmö 48 år med en incidens på 12,7 personer per 100 000 invånare och år. Förekomsten av allvarligt trauma var mer än dubbelt så hög bland män i jämförelse med kvinnor. 30 av de totalt 117 fallen av allvarligt trauma under den aktuella tidsperioden berodde på penetrerande skada (t.ex. kula från pistol eller knivstick).
Avhandlingen belyser även vilka stadsdelar som är mest utsatta för allvarliga trauman. I Malmös östra delar, som ibland lyfts fram som problemområden, var antalet fall färre än både i väster och i de centrala delarna. Centrum och Södra innerstaden utmärker sig genom att ligga i topp. Där inträffade 20 respektive 14 procent av allvarliga trauma 2011-2013. I Södra innerstaden bodde också en hög andel av de skadedrabbade, 14 procent.
Ali Baghers forskning sätter dessutom fingret på att mer än hälften av de som drabbats av allvarligt trauma med dödlig utgång var påverkade av läkemedel eller droger.
- När en svårt skadad person tagit droger eller läkemedel kan det spela stor roll i den efterföljande vården. Här finns utrymme för förbättringar och förebyggande arbete. Vi anser att det bör införas obligatorisk screening vid sjukhusens akutmottagningar, något som kan ske genom blod- och urinprover, säger Ali Bagher och Stefan Acosta, professor vid Lunds universitet och handledare för avhandlingsarbetet.
Förutom att screening kan vara till hjälp i den akuta vården blir det efter tillfrisknandet möjlighet att arbeta förebyggande för att minska missbruk av läkemedel och droger, och därmed också förhindra framtida nya trauman.
I den aktuella Malmöstudien framkommer det också att 25 procent av de traumarelaterade dödsfallen behandlades felaktigt då rättsmedicinsk obduktion inte utfördes. Avhandlingen stödjer i denna del tidigare forskning och kartläggningar kring rättsmedicinska obduktioner som utförts i bl.a. Västerbotten, Gävleborg och Östergötlands län och som visar på brister. Ali Bagher menar att informationen om reglerna för rättsmedicinsk obduktion och polisanmälan till vårdpersonalen måste bli bättre, eftersom en rättsmedicinsk utredning kan påvisa att ett brott ligger bakom dödsfallet.
Ali Bagher försvarar avhandlingen ” Trauma in a Scandinavian urban setting - from socio-economic status and pre-hospital rescue times to medico-legal aspects” vid Lunds universitet den 2 februari 2017.
Fotnot. Skånes universitetssjukhus i Malmö tar emot ca 600-700 traumaalarm per år. Det finns två nivåer för traumalarm till svenska sjukhus, orange (trauma) och rött larm (allvarligt trauma).
Björn Martinsson