– Att veta hur många syskon en individ har och om hen är äldst eller inte, kan vara av stor nytta för att identifiera om det finns ökade risker för hjärtproblem som hjärtinfarkt och stroke. Framtida forskning bör därför inriktas på att hitta biologiska eller sociala mekanismer som kopplar samman status av att vara förstfödd till lägre risk för hjärt-kärlsjukdom, vilket våra observationer visar, säger Peter M Nilsson, professor i klinisk kardiovaskulär forskning vid Lunds universitet, och som har lett studien som är ett samarbete med forskare vid Centrum för primärvårdsforskning.

Identifierar riskindivider

I dag identifierar man riskindivider bland annat genom att fråga patienter om familjehistoria och förekomst av tidig hjärtkärlsjukdom inom familjen för att få en fingervisning om ökad risk för kardiovaskulära sjukdomar. I den aktuella studien valde forskarna att analysera en annan aspekt av familjemönster och studerade i stället syskon och deras inbördes ordning och vilken betydelse detta har biologiskt, psykologiskt och socialt. 

I det nationella Flergenerationsregistret hade forskarna tillgång till uppgifter om 1,36 miljoner män och 1,32 miljoner kvinnor som var födda mellan 1932 och 1960 och som 1990 hade en ålder mellan 30 och 58 år. De tittade på syskonens antal och var i syskonskaran personer befann sig. Justeringar gjordes även för det totala antalet syskon i förhållande till födelseordning när risken för olika resultat beräknades med förstfödda som referens. Informationen kopplades sedan registermässigt till dödlig och icke-dödlig hjärtinfarkt och stroke över en period på 25 år. I analyserna tog forskarna även hänsyn till och justerade för socioekonomisk status, fetma, diabetes, kronisk lungsjukdom (KOL) och alkoholism och relaterade leversjukdomar.

Förstfödda har lägre risk

Resultaten visade bland annat att de utan syskon hade en ökad frekvens av hjärtproblem och att förstfödda barn hade en lägre risk för hjärtproblem som hjärtinfarkt och stroke. När forskarna tittade på familjens storlek och jämförde män utan syskon med män med ett eller två syskon, hade de senare en lägre risk för kardiovaskulära händelser, medan de med fyra eller fler syskon löpte en högre risk.

– Likaså hade män med mer än ett syskon en lägre risk för dödsfall än män utan syskon, medan de med tre eller fler syskon hade en ökad risk för kranskärlshändelser. Ett liknande mönster kunde vi se hos kvinnor. Jämfört med de utan syskon hade kvinnor med tre eller fler syskon en ökad risk för kardiovaskulära händelser, medan de med två eller fler syskon löpte en ökad risk för kranskärlshändelser. Kvinnor med ett eller flera syskon hade en lägre risk för dödsfall, säger Peter M Nilsson.

Ser men kan inte förklara samband

De svenska befolkningsregistren innehåller inte uppgifter om diagnostiska procedurer eller data om individernas livsstilsfaktorer som rökning och kost eller kroppsmasseindex (BMI). Forskarna kan se samband fast inte förklara dessa. För detta behövs mer ingående data från biobanker, blodprov, och närmare analyser av olika individuella riskfaktorer som blodtryck, kolesterol och rökning.

Forskarna påpekar att resultaten från denna studie skiljer sig mot tidigare forskningsresultat genom att även ha tagit hänsyn till icke-dödliga hjärtkärlhändelser, och därmed fyller ett kunskapsgap. De menar att resultaten även kan vara av betydelse för utformningen av ett lands familjepolitik, vilket illustreras av att Kina nyligen övergett ettbarnspolitiken och nu tillåter upp till tre barn per familj. 

– Eftersom det av olika skäl med selektiva aborter skett en ansamling av pojkar i ettbarnsfamiljer har dessa blivit bortskämda och ofta överviktiga, vilket leder till folkhälsoproblem. Ytterligare forskning behövs dock för att bekräfta hälsoeffekter kopplade till familjestorlek och biologiska såväl som sociala roller relaterade till placering i syskonskaran.