Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Avhandling om vikingabyar: Hur man gör döda historiska platser levande

Vikingabyn Hedeby i norra Tyskland
Den rekonstruerade bosättningen i Vikingamuseet Hedeby i Tyskland gör det möjligt för besökare att uppleva hur livet kan ha varit för 1000 år sedan

HiTouch istället för HiTech. Det vill säga en fokusering på besökarens känsla snarare än avancerad teknologi. Så bör besöksansvariga för vikingabyar och andra historiska upplevelsecentra tänka enligt kulturgeografen Katherine Burlingame som nyligen skrivit en avhandling om hur man kan väcka liv i döda landskap. Men samtidigt som historiska platser levandegörs måste man akta sig för att disneyfiera dem, menar hon.

Katherine Burlingame har forskat om hur man kan utveckla historiska platser så att turisterna ska få ut så mycket som möjligt av sina besök. Hon har fokuserat sin studie på fyra vikingabyar; Foteviken och Vikingatider i Skåne, Birka utanför Stockholm och tyska Hedeby vid gränsen mot Jylland. Genom fältarbete och intervjuer med personal och besökare har hon försökt utröna vad som får besökaren att verkligen känna historiens vingslag. Hon har kommit fram till att det inte i första hand är avancerad teknik som förmedlar den känslan.

– Det finns en risk för att såväl levande guider som audioguider ger för mycket information. Det leder till ”information overload” och det blir för lite utrymme för besökaren att helt på egen hand gå runt och leva sig in i hur det har varit för de människor som levde på platsen för tusentals år sedan, säger Katherine Burlingame. Man vill känna, smaka, lukta, snarare än att bli matad med information. Besökaren är ute efter att lägga undan mobilen ett tag och göra en eskapad in i en annan tidsepok. Det finns en stor efterfrågan på den typen av upplevelser.

Ett vanligt tillvägagångssätt för att levandegöra en vikingaby är att placera ut skådespelare som visar hur man levde på den tiden. Det funkar tyvärr inte alltid, menar Katherine Burlingame.

– Besökarna är ofta blyga och vågar inte interagera med skådespelarna. Visst kan det vara ett trevligt inslag med skådespelarna, men det finns en risk för att det stannar vid ett skådespel á la Disneyland snarare än att det ger en djupare förståelse för hur människor levde på den tiden. Dessutom vistas skådespelarna, av förklarliga skäl, endast kortare perioder i vikingabyarna. Resten av tiden står byggnaderna tomma, ofta utan varken skyltar eller förklaringar vilket gör att besökarna blir osäkra på vad det är som de egentligen ser.

Björkö
Genom besökarens fantasi kan det arkeologiska landskapet i Birka på Björkö utanför Stockholm förvandlas från en enkel åker till en livlig vikingastad.

En av hennes uppmaningar till föreståndare och personal som företräder de historiska vikingabyarna är att bättre använda sig av det historiska omgivande kulturlandskapet.

– Birka exempelvis ligger på en ö som på ena ändan är full av gravhögar. Men besökaren kommer aldrig dit, och det är synd eftersom det är en plats där man kan låta fantasin flöda och känna kopplingen till historien.

Katherine Burlingame har utvecklat en modell som hon hoppas ska komma den här typen av historiska besökscentra tillgodo. Den går ut på att på ett mer systematiskt sätt engagera såväl guider som besökare.

Kontakt

Kontakta Katherine Burlingame via mail katherine.burlingame@keg.lu.se eller telefon 046-222 84 03

 

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.