I sin avhandling har Maria Berg von Linde, nyligen disputerad vid Lunds universitet och rättsläkare vid Rättsmedicinalverket i Lund, analyserat ett stort nationellt material från Rättsmedicinalverket av både dödliga och överlevda fall med enstaka stickskador i bålen.
– Vi såg tidigt att det saknades vetenskapligt stöd i en typ av ärenden som kan vara svåra att bedöma, nämligen enstaka stickskador. Det finns ofta inga tydliga skademönster, och då blir det svårt att avgöra vad som har hänt – om personen tillfogat sig skadan själv eller om någon annan gjort det, säger Maria Berg von Linde.
Svaret får stor betydelse för rättsprocessen, då det påverkar om ett brott ska utredas eller inte. En felaktig bedömning har betydelse för rättssäkerheten, då det i värsta fall kan leda till att en gärningsperson går fri eller att en oskyldig döms. Bedömningarna har också betydelse för närstående och i samhällets förebyggande arbete.
Skillnader mellan mord och självmord
Även om bedömningen inte är enkel, har studierna visat på generaliserbara mönster som kan assistera i rättsläkarnas bedömningar:
- Mordoffer är oftare yngre män och påträffas utomhus.
- Mordoffer är oftare påverkade av alkohol eller illegala droger.
- Självmord sker oftare i hemmet.
- Självtillfogade stickskador är som regel placerade på bålens framsida, medan stickskador i mordfallen är spridda över hela bålen.
– Genom att analysera skadorna och omständigheterna i en större population kan vi se mönster som sedan kan användas för bedömning av enskilda fall – och det gör att vi kan stödja våra bedömningar på ett mer systematiskt sätt samtidigt som underlaget blir tillgängligt för extern granskning, säger Maria Berg von Linde.
Nytt verktyg kan stödja rättsläkare
Som en del av forskningen har man utvecklat ett nytt bedömningsverktyg – MODSIT (Manner of Death in Stab Injuries to the Trunk) – som väger samman flera faktorer för att skilja mellan mord och självmord. Verktyget visar mycket hög träffsäkerhet i studierna.
– Det är inte tänkt att ersätta expertbedömningen, men kan fungera som ett stöd som kan bidra till mer enhetliga och transparenta bedömningar.
Avhandlingen visar också att ett etablerat traumapoängsystem kan användas för att avgöra om en skada varit livshotande, vilket är en central fråga i rättsprocesser som rör överlevda stickskador, då det kan ha betydelse för hur grovt brottet bedöms och vilket straff en gärningsperson ska dömas till.
Forskning som stärker rättssäkerheten
Handledaren Carl Johan Wingren menar att avhandlingen pekar på en viktig utveckling inom rättsmedicin:
– Rättsmedicinska bedömningar bygger i stor utsträckning på erfarenhet och professionell magkänsla. Den här typen av forskning gör det möjligt att gå mot en praktik, där bedömningar blir enhetliga och evidensbaserade säger han och betonar också att forskningen har betydelse även utanför rättsmedicinens område.
– Det handlar i grunden om rättssäkerhet. Rättsmedicinska utlåtanden kan få avgörande betydelse i en rättegång, och då är det viktigt att bedömningar är så robusta och transparenta som möjligt, så att rätten kan förstå resonemangens styrkor och svagheter.
