Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Bergskedjor av Himalayatyp har bildats på liknande sätt under årmiljonerna

Bild av snötäckt bergskedja.
Ny forskning visar att bergskedjor av Himalayatyp har bildats på liknande sätt de senaste 1800 miljoner åren. FOTO: UNSPLASH

I en ny sammanfattande studie har ett forskarlag, där bland annat Lunds universitet ingår, undersökt hur mäktiga bergskedjor av Himalayatyp bildats genom historien. Resultaten visar att processerna varit likartade så långt tillbaka som åtminstone de senaste 1800 miljoner åren.

Kaledonierna och den Svekonorvegiska provinsen kan för den oinvigda låta som två självutnämnda fantasiländer. Men den geologiskt bevandrade vet att namnen betecknar de bergskedjor av Himalayatyp som finns i Skandinavien. Kaledonierna är vår stora fjällkedja med 400 miljoner år på nacken medan den 1000 miljoner år gamla Svekonorvegiska löper mellan sydvästra Sverige och södra Norge. Det är en sammanfattning av den här typen av storslagna bergskedjor runt om i världen som nu publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Reviews Earth & Environment.

– Man skulle förvänta sig en allmän trend med ökande metamorfa temperaturer i bergskedjor med stigande ålder, men en sådan trend kunde vi inte urskilja. Bergskedjebildning av Himalayatyp verkar ha skett på ungefär samma sätt i åtminstone 1800 miljoner år, säger Charlotte Möller, geologiforskare vid Lunds universitet.

Styr planetens utveckling

Den studerade sortens bergskedjor bildas när två kontinenter kolliderar och jordskorpan förtjockas upp till 80 kilometer. I det specifika fallet Himalaya är det alltså bara ”toppen på isberget” som sticker upp 8800 meter över havet. Djupt där inne sker en metamorfos och bergarterna förändras på grund av temperatur, tryck och deformation.

När kontinentalplattorna flyttas och bygger upp stora kontinentmassor och tjocka bergskedjor påverkar det havsströmmar, luftströmmar, klimat och livsbetingelser. Under årmiljonerna har detta styrt hela planetens utveckling, säger Charlotte Möller.

Mikroskopbild
Mikroskop-preparat av högtrycks-metamorfoserad bergart från Ullared, Halland, Svekonorvegiska provinsen. De svarta kristallerna är granat, de grå och gula färgtonerna är kvarts, och de färgglada är kyanit. FOTO: CHARLOTTE MÖLLER

Forskarna hoppas att den nya studien kan bidra till en ökad förståelse kring hur bergskedjor av Himalayatyp byggs upp och utvecklas. Men också ge värdefulla nycklar till framtidens geologer som ska fortsätta analysera processerna bakom de dramatiska bergslandskapen.

– Bergskedjebildning är en av jordens mest storskaliga processer. Att känna till dess skeenden så bra som möjligt är grundläggande för vår förståelse av planetens utveckling och historia under årmiljonerna, säger Charlotte Möller.

Förutom Lunds universitet har följande lärosäten och organisationer deltagit i arbetet: University of Cambridge, University of Portsmouth, Geological Survey of Canada, Memorial University of Newfoundland.

Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Reviews Earth & Environment: ”The metamorphic and magmatic record of collisional orogens”

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.