Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versionerna av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Blodprov ger tillförlitlig och tidig diagnos av Alzheimers sjukdom

bild på blodprov
Bildkälla: Mostphotos

Alzheimers sjukdom är en komplex och svårdiagnostiserad sjukdom eftersom symtomen överlappar med andra liknande sjukdomar. Men nu har forskare funnit en markör i blodet som mer exakt kan diagnostisera Alzheimer i de tidiga stadierna av sjukdomen. – Detta är ett stort genombrott och jag tror att detta blodprov kan användas kliniskt inom bara några år, säger Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet och den som lett det internationella forskningssamarbetet.

Studien baserar sig på 580 individer och publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Medicine. Förutom forskare från Sverige deltog forskare från Banner Alzheimers Institute och Eli Lilly i USA i studien.

Det finns två kända proteiner som kan kopplas till Alzheimers sjukdom: beta-amyloid, som bildar vad som kan beskrivas som plack i hjärnan, och tau som bildas i hjärncellerna. Blodprovet som utvecklats upptäcker en speciell variant av tau som är fosforylerad (P-tau181), det vill säga proteinet tau är som ett nystan eller trådliknande trassel, och kan därmed exakt påvisa ansamlingar av tauproteinet hos individer i ett tidigt skede av sjukdomen.

– Jag tror att blodprovet har stor potential att förbättra diagnostiken av demenssjukdomar både på specialiserade minneskliniker och i primärvården. Förbättrad diagnostik för Alzheimers kan leda till bättre behandling och vård av drabbade individer, men testet kan också underlätta kliniska prövningar som utvärderar nya terapier mot sjukdomen ", säger Oskar Hansson.

Studien visade att blodprovet hade både stor känslighet och specificitet: det upptäckte cirka 90 procent av alla fall av Alzheimers och gav endast få falska positiva svar hos patienter med annan demenssjukdom. Studien visade vidare att bland icke-dementa individer hade de med förhöjda plasma-P-tau181-nivåer en tiofaldig ökad risk för att utveckla Alzheimer under de följande åren.

– Detta enkla blodprov kan användas för att skilja personer med Alzheimers sjukdom från individer med andra hjärnsjukdomar som har liknande symtom. Testet kan också användas för att förutsäga vilka individer som kommer att utveckla Alzheimers sjukdom under de kommande 4-6 åren, säger Shorena Janelidze, forskare vid Lunds universitet och försteförfattare till artikeln.

Blodprovet hade en tydligt överlägsen diagnostisk noggrannhet jämfört med andra etablerade blodprover såsom exempelvis proteinet neurofilament light (NFL)*. Blodprovet kan därför vara till stor nytta vid utredning av patienter med minnesproblem, så snart metoden är godkänd för klinisk användning, menar forskarna bakom studien.

– Det är när tau sprider sig i hjärnan och nervceller börjar dö som de första symtomen märks, vanligtvis som lättare minnesnedsättning. Men det finns många orsaker till minnessvårigheter, som exempelvis sömnbrist, depression och andra demenssjukdomar som måste utredas vid minnessvårigheter. Hos individer med lindrig minnesnedsättning kan vi med det nya blodprovet avgöra vilka som har Alzheimer i ett tidigt stadium och sätta in symtomlindrande läkemedel, säger Oskar Hansson.

En annan studie ledd av professor Adam Boxer vid University of California San Francisco, USA fann mycket liknande resultat. San Francisco-studien publiceras i samma nummer av Nature Medicine och Oskar Hansson menar att de två studierna tillsammans talar för att att blodprovet kan komma och bli klinisk praxis.

Studien har finansierats med stöd av European Research Council (ERC), Vetenskapsrådet, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse, Alzheimerfonden, Hjärnfonden, Sveriges Läkarförbund, Parkinsonfonden, Skånes universitetssjukshus och ALF-medel.

*Neurofilament light protein, NFL, är en markör för nervcellskador och nivåerna av NFL ökar i takt med att Alzheimers sjukdom utvecklas.

bild på forskaren Oskar Hansson
Oskar Hansson, professor i neurologi och forskargruppsledare vid klinisk minnesforskning, Lunds universitet, överläkare på Skånes universitetssjukhus. Foto: Kennet Ruona
Oskar Hansson, professor i neurologi och forskargruppsledare vid klinisk minnesforskning, Lunds universitet, överläkare på Skånes universitetssjukhus. Foto: Kennet Ruona

Publikation i Nature Medicine

”Plasma P-tau181 in Alzheimer’s disease: relationship to other biomarkers, differetial diagnosis, neuropathology and longitudinal progression to Alzheimer’s dementia”
Shorena Janelidze, Niklas Mattsson, Sebastian Palmqvist, Ruben Smith, Thomas G. Beach, Geidy E. Serrano, Xiyun Chai, Nicholas K. Proctor, Udo Eichenlaub, Henrik Zetterberg, Kaj Blennow, Eric M. Reiman, Erik Stomrud, Jeffrey L. Dage, Oskar Hansson.
Nature Medicine, 2 Mars 2020,DOI: 10.1038/s41591-020-0755-1

Kortfakta om studien

Klinisk forskning
Forskarinitierad studie
In vivo
Prospektiv, longitudinell, tvärsnittsstudie med 3 olika kohorter som är prospektivt insamlade, (2 är tvärsnittsstudier och en longitudinell studie). Friska frivilliga, fall-kontrollstudie. Totalt 580 individer.

 

Kontakt

Oskar Hansson, professor i neurologi och forskargruppsledare vid klinisk minnesforskning, Lunds universitet, överläkare på Skånes universitetssjukhus, 072-2267745, oskar.hansson@med.lu.se

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!
I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 4800 forskare.