Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Corona och klimatet: Viktiga omställningsår eller en tid av uppskjutna beslut?

Brytningstider - kan stora kriser skriva om framtiden?

Kan stora kriser fungera som en hävstång för förändring? Och vilken betydelse kommer coronakrisen att ha för klimatet? En mångfacetterad panel bestående av en miljöhistoriker, en nationalekonom, en poet och en forskare i riskhantering diskuterade under Lunds universitets framtidsvecka om och hur coronakrisen kan påverka klimatarbetet.

Stora kriser leder alltid till någon typ av förändring menar miljöhistorikern Sverker Sörlin, som inledde sitt anförande med att lyfta exempel från historien:

– Man kan säga att digerdöden möjliggjorde renässansen med ökad handel, öppenhet och bättre konst. Börskraschen på 30-talet kan sägas ha frambringat välfärdsstaternas framväxt. Stagflationen och oljekriserna på 70-talet möjliggjorde utvecklingen av det vi kallar nyliberalism med en kraftig avreglering av ekonomin.

En mer närliggande stor kris är finanskrisen 2008 som Sverker Sörlin menade är en bakomliggande orsak till den framväxande populismen.

– Det fanns en stor folklig skepsis mot att man räddade banker och satte in åtgärder som framför allt eliten drog nytta av.

Även Cecilia Hermansson, nationalekonom vid KTH, ansåg att kriser visserligen leder till förändring, men var ändå tveksam till om coronakrisen kommer att fungera som hävstång för klimatvänliga åtgärder.

– Trots att vi har satt in ett enormt stödpaket på 105 miljarder så är det en försvinnande liten del som går till klimatpolitik, sa hon och pekade på att det alltid är svårare att göra något åt det som uppfattas som ett avlägset hot.

– Och just detta, att man talar om klimatkrisen i termer av framtid, är ett stort problem, sa Cecilia Hermansson. Vi måste tala om att krisen är här!

Poeten Mats Söderberg framhöll ordens betydelse för att hantera klimatkrisen. Att berätta om antalet koldioxidpartiklar i atmosfären väcker inga känslor och skapar inga framtidsvisioner: Kulturen och litteraturen behövs för att hjälpa oss att förstå och bana vägen mot ett fossilfritt samhälle, menade han, och efterlyste nya mer utopiska berättelser om en fossilfri värld.

– Den finns en uppsjö av dystopiska framtidsberättelser men inga utopiska, påpekande han.

Moderatorn, klimatforskare Johannes Stripple, ställde frågan om vi kommer att se tillbaka på coronatiden som viktiga omställningsår eller som en tid av uppskjutna viktiga beslut.

Riskforskaren Misse Wester menade att inga förändringar i individens beteende finns att vänta:

– Snarare kan vi förvänta oss ett uppdämt behov av att resa mer, sa hon, Men jag hoppas att någon annan aktör tar taktpinnen och faktiskt gör något istället för att invänta en frivillig omställning.

Nationalekonomen Cecilia Hermansson tyckte att hon trots allt såg vissa tecken på strukturella förändringar och pekade på Preem som nu gör klimatinvesteringar. Poeten Mats Söderlund anade att coronakrisen har ökat fokus på det existentiella i tillvaron. När nära och kära drabbas börjar man fråga sig vad det är som är värt något.

– Man kanske börjar ställa sig frågan om det verkligen är en ny stor bil jag vill ha när jag istället kan vara hemma varje fredag.


Panelsamtalet spelades in i samband med Framtidsveckan 12-18 oktober 2020. Se fler inspelade föreläsningar och ljudinspelningar här: lu.se/framtidsveckan

Brytningstider - kan stora kriser skriva om framtiden?

Samtalet Brytningstider – Kan stora kriser skriva om framtiden? Arrangerades under Framtidsveckan av klimatforskarna Johannes Stripple och Markku Rummukainen, medlemmar i LU Futura – universitetets tankesmedja för framtidsfrågor.

I panelen:
• Cecilia Hermansson,  professor i nationalekonomi vid KTH
• Mats Söderlund, författare, poet och socionom
• Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria vid KTH
• Misse Wester, professor i riskhantering vid LTH

Moderator: Johannes Stripple, statsvetare och klimatforskare

Läs mer om LU Futura
Läs mer om Framtidsveckan

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.