Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Demografiforskare: Döden var mer jämlik förr

Porträtt av man med karta i bakgrunden.
Martin Dribe är professor i ekonomisk historia och forskar om ekonomisk demografi ur ett historiskt perspektiv. Foto: Louise Larsson

Från de stora perspektiven, till det lilla och tillbaka igen. Med bas i Lund harmoniserar och kodar forskare i demografi data om befolkningen och knyter ihop stora skeenden med den enskilde lantbrukarens, industri­arbetarens eller högre tjänstemannens livshistoria.

På Martin Dribes kontor är det böcker överallt. Titlar om medel­tidens historia, innovationer och kvinnor och kapitalet. Men ­väggarna talar också om att det här är kontoret hos en ekonomisk historiker. På ena väggen, ett svartvitt foto av en ung pojke i boxningshandskar.
– Min morfar, säger Martin Dribe.

Äldre handritad karta

På andra väggen, bakom skrivbords­stolen: en kopia av en äldre handritad karta över Skåne. Där har vi essensen av dagens befolkningsforskning: de stora perspektiven och de mer inzoomade, på individen.
– På 70-talet var det fokus på tidsserier och statistiska tabeller, ofta på landsnivå. Nu är det i stället stort fokus på individen. Det kan vara sociala data, yrkesuppgifter och där man mäter över flera generationer, säger Martin Dribe, professor och föreståndare för Centrum för ekonomisk demografi
Han beskriver hur stora databaser av ­olika slag är jätteviktiga för all slags kvantitativ samhällsvetenskap. Men också hur tillgången och presentationen av data, framför allt på individnivå, har förändrats under de senaste femtio åren.

Är framtiden

Med konferensen Lund Population Day den 18 november vill Martin Dribe och hans kollegor lyfta fram vikten av samhällsvetenskaplig forskningsinfrastruktur, ett område som han tycker förtjänar såväl mer strålkastarljus som finansiering.
– Naturvetenskap, medicin och teknik får miljoner varje år till sin forskningsinfrastruktur. Men humaniora och samhällsvetenskap har länge fått en väldigt liten bit av det där. Nu har universitetet och ­forsknings­finansiärer börjat vakna. Jag tror och hoppas att de ser att det här är framtiden.
Konkret handlar det ofta om att ta till exempel administrativa, historiska uppgifter om en familj och överföra dem från en skannad församlingsbok till ett formulär. Hel­heten – databasen – utgör sedan en god grund för fortsatt forskning.

Lite som ett labb

Det stora forskningsprogrammet ”En industristads uppgång och fall: Landskrona befolkningsstudie” är ett exempel på både tillgängliggörandet av data och forskningen på densamma.
– Vi ser Landskrona lite som ett labb, där vi kan testa olika hypoteser eller påståenden, med grund i den rika flora av data som vi har systematiserat i projektet. Även om staden inte är statistiskt representativ för Sverige finns det ingen anledning att tro att Landskrona skulle skilja sig särskilt mycket från någon annan svensk gammal industristad, säger Martin Dribe.

Moderna register

I projektet har forskarna hjälp av ett antal assistenter som har sina arbetsplatser på Arkivcentrum Syd i Lund. De fyller formulären med uppgifter från exempelvis husförhörslängder, församlingsböcker, ekonomiska mantalslängder, inkomst- och taxeringslängder. Det hela länkas till moderna register med bland annat yrke, familj, inkomst, när man levde och dog.
Mycket fokus inom Landskrona befolkningsstudie ligger på att studera olika ­aspekter av socioekonomiska skillnader.
– Vi har visat att dagens ojämlikhet i hälsa och dödlighet har växt fram under de senaste decennierna. Först från cirka 1970 finns det en tydlig socioekonomisk riktning i vuxendödligheten för både män och kvinnor. Vi får alltså skillnader mellan grupper vad gäller hälsa, samtidigt som alla får det bättre genom välfärdsstaten. Tidigare under 1900-talet hade faktiskt bättre bemedlade män högre dödlighet i vuxen ålder än arbetarklassen. Det beror sannolikt på att tjänstemännen på den tiden i högre grad rökte, var överviktiga och hade stillasittande kontorsjobb.

Kan verka paradoxal

Martin Dribe menar att den här historie­skrivningen om folkhälsa kan verka paradoxal, men det är egentligen inte så konstigt som det låter.
– Många tror att det var stora skillnader i livslängd mellan fattig och rik förr i tiden. Men det stämmer inte. Ingen av grupperna hade kunskapen att skydda sig. Epidemier och barnsjukdomar drabbade barn i alla samhällsklasser. När spanska sjukan kom visste folk inte fullt ut skillnaden mellan virus och bakterier. När folk väl börjar förstå vad som orsakar olika saker, använder man sin utbildning till att kompensera. Det är då vi ser att till exempel bättre utbildade lever längre än andra samhällsklasser.
 

Fotnot: Lund Population Day äger rum fysiskt och online den 18 november på ­Ekonomihögskolan i Lund, se ed.lu.se.

 

Demografi

Demografi är vetenskapen om befolkning och befolkningsförändringar. Statistiska data om befolkningen är den naturliga utgångspunkten för demografiska studier, oavsett om de gäller fertilitet, mortalitet eller migration.

Legendar inom öppen data besöker Lund

I november anordnar Centrum för ekonomisk demografi för fjärde gången konferensen Lund Population Day. Årets tema är Big microdata in Population research. Det blir flera föreläsningar av Lundaforskare inom ekonomi, medicin och samhällsvetenskap. Årets inbjudna huvudtalare är en legendar inom databasbyggande: Steven Ruggles. Han ska tala om att bygga upp stora öppna databaser som forskningsinfrastruktur. Ruggles grundade Ipums i USA, där fokus ligger på digitaliseringen av folkräkningar. Han är hedersdoktor vid Ekonomihögskolan och har inspirerat andra forskare att arbeta för öppna data.

Om LUM

Lunds universitets magasin LUM utkom första gången 1968.
Den tryckta tidningen utkommer idag med 6 nummer per år och når samtliga anställda och nästan lika många utanför universitetet.
Maria Lindh är redaktör (tf) och Lars Uhlin är ansvarig utgivare (tf). 

Kontakta LUM:s redaktion

LUM in English

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.