Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

”Det finns inga vinnare i ett land som dras isär”

En landsbygd som utarmas på samhällsfunktioner. Städer där bostäderna blir så dyra att det blir svårt för en medelinkomsttagare att få en rimlig levnadsstandard. Och allt större skillnader mellan länen i hur mycket varor och tjänster som produceras. Kerstin Enflo, forskare i ekonomisk historia, förklarar riskerna i ett land där klyftorna växer.

– Idag har Stockholms län ungefär 40 procent högre regional BNP per capita än det nationella snittet. En tredjedel av alla varor och tjänster i Sverige produceras i Stockholm, säger Kerstin Enflo.

Hon är docent i ekonomisk historia och konstaterade i en studie redan 2016, tillsammans med sina forskarkollegor på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, att klyftorna mellan vad land och stad producerat var historiskt låga år 1980. Stockholm låg då bara 11 procent över genomsnittet av vad länen producerade, mätt i så kallad regional BNP per capita.

Läs mer: Analysen publicerades av SNS.

Kapaciteten att producera varor och tjänster har aldrig varit helt jämlik mellan olika regioner i Sverige, men just nu fortsätter skillnaderna mellan landsbygden och våra urbana områden att öka – dramatiskt.

Tillbaka på 1930-talets nivå

– Vi är tillbaka på 1930-talets nivå, om vi ser till hur mycket produktionen varierar mellan länen. Problemet är att folk på olika platser kan känna sig förbigångna i utvecklingen: det kan handla om folk som bor i snabbväxande områden i städerna, men det kan också handla om folk på landsbygd eller glesbygd som upplever att de inte får förutsättningar för tillväxt.

Det blir, konstaterar Kerstin Enflo, problematiskt om de känner att utvecklingen går åt fel håll.

– Vi håller på att få en ojämlikhet, ett utanförskap mellan platser. Å ena sidan har vi en global elit som kan ta för sig och som kan betala de höga boendekostnaderna i våra storstäder. Å andra sidan har vi de som inte kan. Och missnöjet växer på flera håll, säger Kerstin Enflo.

Forskaren Kerstin Enflo och ett diagram som visar spridningen i regional BNP per capita
Ekonomiskhistorikern Kerstin Enflo och hennes kollegor har mätt hur mycket produktionen av varor och tjänster varierar inom Sverige från 1860-talet och fram till nu. Ju högre upp på skalan, desto större skillnad mellan områdena. Grafik: Catrin Jakobsson

Årets val behöver hantera frågan med större allvar

Boendepriserna ökar snabbt, och många människor tjänar pengar på att lägga ut bostäder på Airbnb vilket skapar slitningar mellan grannar, ännu högre priser – och en känsla av att vanligt folk inte har råd att bo i stan längre. Det här syns även på platser som Barcelona och Lissabon, berättar Kerstin Enflo, och är ett stort problem för ett land som vill ”hänga ihop”. Hur man jämnar ut skillnaderna är en viktig fråga.

– Det verkar som att årets val kommer att hantera den här frågan med större allvar än vad man har gjort tidigare. Hur möter vi utmaningen att obalanserna växer mellan regioner och mellan människor? Det finns inga vinnare i ett land som dras isär.

 

 

Mer om Kerstin Enflo

Forskaren Kerstin Enflo
Kerstin Enflo är docent i ekonomisk historia, verksam på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet

Kerstin Enflos profil i Lunds universitets forskningsdatabas

Det här är BNP

• BNP – bruttonationalprodukten – är värdet på alla varor och tjänster som produceras i ett land under en viss tidsperiod. Det är det vanligaste sättet att mäta ekonomisk tillväxt.
• BNP per capita är värdet på alla varor och tjänster dividerat med antalet invånare.
• Regional BNP är värdet på de varor och tjänster som produceras i just den regionen. SCB använder termen BRP per capita – bruttoregionalprodukten – men i denna artikel används begreppet regional BNP.
• Internationellt pratar man alltid om Regional GDP (Gross Domestic Product) och national GDP.

Om diagrammet

På y-axeln i det diagram som visas i texten och filmen mäts en så kallad variationskoefficient. Den anger hur olika stor den regionala BNP:n per capita är i de olika områdena som mätts. Ju högre värde, desto större variation mellan länen. Första världskriget ökade på urbaniseringen och spädde på klyftorna. Från 1940-talet och framåt fördes en aktiv regionalpolitik och ”den svenska modellen” fick fäste. Men från 1980 har det varit en global trend där den allt mer kunskapsintensiva ekonomin fått storstäderna att dra ifrån glesbygden. 

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.