Lunds universitet är Sveriges mest internationella lärosäte, räknat till antalet utländska studenter. I en ny global jämförelse intog universitetet en hedrande plats 40. LU:s internationaliseringsplan skvallrar om höga ambitioner. Men det gör också hållbarhetsplanen, särskilt när det gäller att koldioxidutsläppen ska sänkas dramatiskt de närmsta åren. Hur ska det gå ihop?
Det var temat för dagen på webbinariet där 140 LU-medarbetare deltog.
Personligt uppvaknande bakom aktion
– Jag har jobbat länge med internationalisering och älskat det. Ett personligt miljöuppvaknande gjorde att jag funderade på att byta jobb – men jag valde att försöka förändra inifrån, säger Fanni Faegersten, internationell koordinator och en av initiativtagarna till halvdagen.
Vid webbinariet deltog representanter för LU:s samtliga fakulteters internationella kontor och för Externa relationer. Även kansli- och sektionschefer medverkade. Stor konsensus fanns runt hur värdefullt det är för unga människor att få chansen att studera utomlands. Men bitvis finns det en motsättning mellan hållbarhet och internationalisering.
– Idag finns inga riktlinjer för oss som arbetar med att erbjuda studenter och anställda utlandsmöjligheter och detta behöver diskuteras, säger Fanni Faegersten.
Färre rekryteringsresor ett förslag
Hon menar att webbinariet med de presentationer (se professor Peter Scott i artikel bredvid) och de gruppdiskussioner som hölls, blev ett bra avstamp för fortsatta samtal. Vikten av att skapa internationella erfarenheter för de 75–80 procent av lundastudenterna som stannar på hemmaplan lyftes, att studentrekrytering kunde ske med färre resor med hjälp av digitala aktiviteter, och närmare utbyte mellan lundautbildningar och internationella motsvarigheter. Och mer direkta idéer, som att låta universitetets resebyrå Egencia räkna ut varje medarbetares koldioxidutsläpp och försöka ersätta så många flygresor som möjligt med digitala möten eller tåg.
– Den här typen av initiativ och åtgärder bör initieras och drivas gemensamt och från centralt håll. Genom löpande diskussioner kan åtgärder uppmuntras, planeras och genomföras, säger Fanni Faegersten.
Redan idag finns det möjlighet för Erasmusstudenter att söka tågstipendium och i det nya Erasmusavtalet kommer det finnas extra pengar att söka för gröna ressätt
