Åsa Hansson, docent i nationalekonomi vid Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, har precis lanserat sin tredje rapport i utredningen "För en framtid med barn". I denna studerar Mattias Ossowicki, kansliråd vid Socialdepartementets analysfunktion, hur den ekonomiska standarden har utvecklats för olika hushåll med och utan barn över tid.
– I rapporten tittat vi på 20-29-åringar och 30-39-åringar och ser på hur deras ekonomiska standard har utvecklats jämfört med hela den arbetsföra befolkningen. Särskilt den yngre gruppen har tappat rejält, vilket delvis beror på förd politik, men även fler saker. Om du jobbat så har du fått lägre skatt, men är du föräldraledig, studerande eller ensamstående så har du hamnat på efterkälken, säger Åsa Hansson.
Fler unga vuxna studerar
Hon förklarar att dessa grupper blivit ekonomiskt svagare delvis till följd av den förda politiken. De som jobbar har fått lägre skatt och bidrag har inte hängt med i löneutvecklingen, vilket innebär att de ekonomiska klyftorna gentemot föräldralediga och studenter har ökat. Det är även vanligare att studera och att studera längre än tidigare, vilket gör att fler unga vuxna studerar och därför har sämre ekonomi.
– Som kvinna tar du dessutom en större ekonomisk risk om du skaffar barn i form av sämre inkomst- och karriärutveckling men också att skyddsnätet om du exempelvis är eller blir ensamstående har försämrats. Detta kan resultera i att kvinnor blir mer försiktiga och väntar med att skaffa barn.
– Att ha en utbildning och att vara etablerad på arbetsmarknaden minskar nämligen risken visar rapporten. I utredningens första skrift visades hur demografin påverkar ekonomi och tillväxttakten. En åldrande och krympande befolkning påverkar ekonomin negativt. En mindre generös familjepolitik kan därför på sikt leda till ekonomisk nedgång, utvecklar Åsa Hansson.
Barnafödande påverkar karriären
Studietiden är kostsam, men de som utbildar sig har en bättre ekonomisk utveckling under sitt arbetsliv. Ganska snabbt lönar det sig alltså att studera, men om ”studiepremien” är stabil, så lyser motsvarande ”barnpermie” med sin frånvaro.
Föräldraledighet och VAB innebär en tillfällig nedgång i lön, men kanske ännu mer problematiskt är att ta sig vidare i karriären. Olof Ejermo, professor i Ekonomisk historia har undersökt inverkan av det första barnet på forskares karriärer. Hans studie från 2024 konstaterade att män och kvinnor följdes åt karriärmässigt fram tills det första barnet, men att kvinnorna sedan halkade efter och sällan kom i kapp – ehl.lu.se .
Åsa Hansson bekräftar detta även utanför forskarvärlden. Kvinnor, är fortfarande de som tar ut flest dagar för att ta hand om barn och det kan påverka deras karriärer negativt. Svårast är det för ensamstående, som måste bära alla kostnader i hushållet, men också måste stanna hemma när barnet behöver det.
Samhället behöver ställa upp mer
Trots att par bildas som tidigare i Sverige så är det fler som väljer att inte skaffa barn och i de fall som man skaffar barn så är föräldrarna ofta äldre, vilket innebär att det kan bli svårare att få det antal barn man önskar.
– För kvinnor betyder detta att val av partner att skaffa barn med blir ännu viktigare än tidigare. Tjänar hen så pass bra att vi klarar småbarnsåren? Är personen jämställd och villig att dela på föräldraledighet och VAB så inte mamman måste stå tillbaka? Hur sannolikt är det att förhållandet kommer att hålla på lång sikt? Men eftersom barn är en investering i framtiden för hela samhället bör samhället också se till att det finns försäkringar – samhället får ställa upp mer, konstaterar Åsa Hansson.
Tredje skrift i utredningen om minskat barnafödande – regeringen.se
