”Ökad integrering”
Maria Strömvik, docent i statsvetenskap
- I krislägen hörs ofta påståendet att “det här är dödsstöten för EU.” Men om vi blickar tillbaka kan vi konstatera att alla större kriser inom EU lett till nya steg mot ökad integration och därmed format unionens utveckling. Det säger Maria Strömvik som forskat om EU de senaste 25 åren. Hon ger följande exempel:
- Finanskrisen ledde till bankunionen, migrationskrisen ledde till att Frontex bildades. Och jag tror att Coronakrisen kommer att leda till en förbättrad gemensam hantering av pandemier.
Hon vänder sig emot att man alltid kallar det för kris varje gång unionens politiker inte är kan enas kring stora frågor. Maria Strömvik tror att Coronakrisen kommer att leda till ökad integrering mellan staterna men anar en annan fråga som kan leda till en större kris; Den om demokrati, värderingar kring de mänskliga rättigheterna och värnandet av rättsstaten.
- När EU nu inleder sin två-åriga framtidskonferens så tror jag att det kommer att blir den största frågan.
(Läs mer om Framtidskonferensen )
”Förstärkning av nationalstaten”
Fredrik NG Andersson, docent i nationalekonomi
Fredrik NG Andersson,talade om hur EUs ekonomi kommer att återhämta sig efter coronakrisen. Han menade att krisen på det ekonomiska planet långt ifrån är över, att den relativt snabba återhämtningen under tidig höst berodde på en expansiv finans- och penningpolitik. Det finns en stor finansiell obalans som kommer påverka ekonomin negativt under de kommande åren. I grunden ligger, menar han, euron:
- EU hade redan innan Corona betalat ut enorma summor för att rädda euron. Och nu betalas ännu mer pengar ut för att rädda Europa ur Coronakrisen.
- Euroområdet är helt enkelt inget optimalt valutaområde, slog Fredrik NG Andersson fast. Det är en för svag politisk union för att man ska kunna bedriva en gemensam valutapolitik.
Fredrik NG Andersson förutspår en förstärkning av de enskilda nationalstaterna istället för ökad integration.
- Jag tror inte att det blir en kollaps, däremot en större splittring och förstärkt samarbete mellan olika grupperingar av länder.
”Tydligt att unionen måste stärka rättsstatsprincipen”
Anna Zemskova, doktorand i juridik
Anna Zemskova berättar att EU på kort tid antagit mer än 200 rättsakter för att hantera Covid-19-utbrottet. Just nu ligger fokus på kortsiktiga mål och deras effektivitet återstår att utvärdera.
I samband med beslut kring ekonomiskt coronastöd till EU-länder har det blivit tydligt att unionen måste vidta åtgärder för att stärka rättsstatsprincipen för att kunna sätta press på länder som Ungern och Polen som man menar inte lever upp till denna. Ett första steg mot detta kan sägas vara kommissionens rapport som sammanfattar läget.
Sammanfattningsvis tror Anna Zemskova att pandemin kommer att vara en katalysator för ökad integration.
- EU försattes i en oförutsägbar nödsituation men har ändå lyckats aktivera olika mekanismer och verktyg som jag tror gör unionen ännu starkare.
”Nationen som säkerhetsmekanism men inte framtidens lösning”
Anamaria Dutceac Segesten, lektor i Europstudier
Anamaria Dutceac Segesten föreläste bland annat om opinionsundersökningar som EU-kommissionen gjort kring hanteringen av Corona. I dessa har det visat sig att de flesta EU-medborgare vill se unionen spela en starkare roll i bekämpningen av viruset. Samtidigt ligger ansvaret för folkhälsan framför allt på den enskilda nationen vilket leder till stora olikheter mellan länder. I de undersökningar som gjorts framkommer bland annat att många är missnöjda med EUs hantering av pandemin och det påtalas en brist på solidaritet mellan medlemsstaterna.
- Man kan säga att stödet till nationalstaten ses som en säkerhetsmekanism men inte som framtidens lösning, säger Anamaria Duteceac Segesten.