Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Expertens bästa klimakterieråd

Vem behöver hormonbehandling, orsaken till att styrketräning ofta rekommenderas och likheten med valar. Barnmorskan och forskaren Pernilla Ny svarade nyligen på tittarfrågor om klimakteriet. Se sändningen i efterhand eller läs en sammanfattning nedan.

Vad är klimakteriet? 

Under klimakteriet sjunker hormonerna östrogen och progesteron successivt till lägre nivåer på grund av att äggstockarna försatts i vila varpå fertiliteten upphör. Åldersspannet är individuellt men fasen brukar inledas så smått efter 40 med genomsnittlig sista mens (menopaus) vid runt 52 års ålder. 

Hur ska jag veta om mitt mående beror på klimakteriet? 

Klimakteriet kan medföra diffusa symptom som trötthet, hjärndimma och humörsvängningar som kan ha flera orsaker. För att reda ut om det är klimakteriet som spökar, råder Pernilla Ny att ta kontakt med sin vårdcentral eller en klimakterierådgivare som vissa barnmorskemottagningar erbjuder för råd träning, livsstil, symtomlindring eller hormonell behandling om man är intresserad av det.

Styrketräning vs annan motion

Det kanske mest återkommande rådet för att minska negativa effekter av klimakteriet är träning, särskilt styrketräning. Enligt Pernilla Ny är orsaken till det sistnämnda att styrketräning är lättare att studera i ett gymlikande labb och det blir mindre krångligt med mätutrustning.

”Det man vill komma åt är den stora genomblödningen i hjärna och muskulatur. Kanske är annan träning lika bra men vi vet inte det än. Det finns studier som är pågående med annan form så vi får invänta det”, säger hon.

Bukfetma

Pernilla Ny får ofta höra från kvinnor att ”hur jag än gör, så går jag upp i vikt”. Att hålla kilona i schack är onekligen en hälsofördel men som alltid är det bäst med lagom, inte att bli för smal eller få för mycket. Varför? När äggstockarna slutar producera det kvinnliga könshormonet progesteron (gulkroppshormon) är det huden och fettet som tar över produktionen.

Kalla vallningar...

...kan komma plötsligt och närsomhelst. Vad inte alla känner till är att man kan bli plötsligt kall också. När östrogenet/könshormonerna sjunker blir hjärnans termostat känsligare. Kalla vallningar till följd av kroppens bristande förmåga att hålla temperaturen stabil kan uppstå precis efter en intensiv värmevallning eller helt spontant.

Vilka bör få hormonbehandling? 

I samtal med din läkare kan du komma fram till om hormonbehandling kan sättas in för att lindra klimakterierelaterade besvär. Målet är inte att alla ska ha hormonbehandling, men det är kvinnan själv som avgör hur hon upplever sina besvär, säger Pernilla Ny. ”Hon har rätt att kunna göra informerade val och välja själv utifrån den verktygslåda vi har”.

Sårbar grupp prioriterad

En grupp är dock särskilt prioriterad för hormonbehandling: Kvinnor som får sin sista mens före 45 års ålder. Anledningen är att sjunkande östrogennivåer påskyndar nedbrytningen av benmassa. Därför rekommenderas hormontillskott fram till ca 52 års ålder för att skydda mot framtida benskörhet och frakturer. 

Rökning tidigarelägger menopaus

Nikotinets dåliga effekter på hälsan är väldokumenterade och klimakteriet är inget undantag. Forskning visar att rökare i genomsnitt hamnar i menopaus två år tidigare. 

Snudd på unikt i djurriket

Utöver människor är det främst ett valar som genomgår klimakteriet. 

Se upp för oseriösa försäljare

Helt plötsligt talar alla om klimakteriet. Det har nästan blivit en hype. Så klart hänger marknaden med och vill sälja produkter – som inte alltid behövs, och i värsta fall kan vara skadliga. Pernilla Nys råd är att fråga klimakterierådgivare eller annan vårdpersonal om produkterna behövs.

Om nyhetsbrevet Apropå

Den här artikeln är publicerad i nyhetsbrevet Apropå från Lunds universitet. Där kommenterar några av universitetets 5 000 forskare aktuella samhällshändelser samt belyser viktiga, och ibland bortglömda, frågor.

Innehållet i artikeln är fritt att återpublicera i sin helhet, eller i delar, så länge källa anges.

Läs mer om nyhetsbrevet

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.