– En del föreställningar är mer av kuriosa – harmlösa. Men andra kan ju vara potentiellt livsviktiga att förstå rätt, säger Johan Andersson.
Han forskar och undervisar i ämnet fysiologi, alltså just om hur människokroppen fungerar. I en tid då många vill ”maxa” kropp och hälsa, bombarderas vi i olika slags medier och digitala flöden av påståenden som passar perfekt in i ett visst budskap, till exempel om träning eller skönhet. Johan Andersson nämner begreppet ”villhöva”, en mix av att vilja ha och att behöva något. Han misstänker att det ofta är detta upplevda behov som får oss att sukta efter produkter och quick fixes som maximerar vårt yttre såväl som välmåendet. Som vi tror gör det, alltså.
Johan Anderssons intresse för medicinska myter och föreställningar är sprunget ur en kurs i humanbiologi han höll för många år sedan. När studenterna brainstormade idéer inför ett projektarbete, dök ordet Hollywood-medicin upp, alltså hur medicin framställs på tv och i filmer. Det blev inget projekt på temat, men Johan Anderssons nyfikenhet var väckt.
Vissa föreställningar har han kunnat belägga på nära håll, som fysiologiforskare. Men annars gör han sina efterforskningar genom att först söka brett på nätet, i exempelvis tidningar och olika forum. Sedan dyker han ner i relevanta forskningsartiklar – vilka vetenskapligt belagda svar finns det på frågeställningen?
Här kommer fem av de många påståenden och föreställningar som han gått till botten med:
Människan har fem sinnen
FALSKT. Förutom våra ”klassiska” fem sinnen – syn, hörsel, smak, lukt och känsel – finns fler sinnen, till exempel balanssinne och kroppslägeskänsla, så kallad proprioception.
Vårt balanssinne (vestibulära sinnet) gör att vi kan hålla balansen och uppfatta rörelse. Kroppslägeskänslan talar om var kroppens delar befinner sig utan att vi behöver titta, via sinnesorgan i till exempel muskler och leder. Vi har ett temperatursinne som registrerar värme och kyla, både i kroppen och i omgivande miljö. Man kan även tala om interoception som handlar om signaler från kroppens inre, till exempel hunger, törst, och hur full magsäcken är. Dessa räknas inte alltid som ”klassiska” sinnen, men är lika grundläggande för hur vi uppfattar världen och oss själva.
Träningsvärk beror på mjölksyra i musklerna
FALSKT. När du tränar hårt, särskilt med ovana rörelser du inte brukar göra (till exempel bromsande arbete i musklerna) uppstår små mikroskopiska skador i muskelfibrerna och kroppen reagerar med inflammation och reparation. Detta leder till stelhet och ömhet som ofta uppträder 1–3 dagar efter träningen.
Det är alltså kroppens återuppbyggnad, inte en kemisk restprodukt, som gör ont. Laktat, som är den mer korrekta benämningen än mjölksyra, bildas vid intensivt arbete. Men laktat transporteras bort och bryts ner inom några timmar efter ett träningspass. När träningsvärken kommer har laktatet redan försvunnit.
Människan använder bara cirka 10 procent av sin hjärnkapacitet
FALSKT. Detta är en mycket spridd myt, men det saknar helt vetenskapligt stöd. Modern hjärnforskning visar tydligt att nästan hela hjärnan är aktiv, även om olika delar används i olika grad beroende på vad vi gör.
Avancerade röntgenmetoder gör att man kan studera vilka delar av hjärnan som är aktiva vid olika aktiviteter. Sådana studier visar att även relativt ”enkla” uppgifter (till exempel att röra handen eller tala) aktiverar många olika områden samtidigt och att det inte finns någon stor “passiv reserv” av hjärnvävnad som ligger oanvänd.
Men det finns några små korn av sanning i påståendet. Vi använder inte alla delar maximalt samtidigt. Hjärnområden är specialiserade – olika områden aktiveras beroende på uppgift.
Man kan leva utan mjälte
SANT. Mjälten är ett organ i övre vänstra delen av buken som har viktiga funktioner i kroppens immunsystem och blodcirkulation. Mjälten hjälper också till att bekämpa infektioner genom att ha viktiga funktioner i kroppens immunsystem. I mjälten lagras även blodplättar och till viss del även röda blodkroppar som kan frisättas under olika omständigheter, till exempel olika former av fysiologisk stress.
Ändå kan kroppen oftast fungera relativt normalt även utan mjälte. Men risken för allvarliga infektioner ökar, särskilt från vissa bakterier. Därför rekommenderas ofta vaccinationer och ibland förebyggande antibiotika. Personer utan mjälte bör också vara extra uppmärksamma på tidiga symtom på infektion, eftersom dessa kan utvecklas snabbare och bli mer allvarliga än hos personer med mjälte.
Levern kan återbilda sig själv efter att en del tagits bort
SANT. Levern har i förhållande till kroppens andra organ en unik förmåga att regenerera och kan återväxa till nästan full storlek efter skada eller operation. Det handlar inte om att levern ”växer tillbaka” exakt som tidigare i form och struktur. I stället sker en ökning av de kvarvarande levercellernas storlek och antal, så att den totala levervolymen återställs. Processen styrs av olika signalämnen (till exempel tillväxtfaktorer) och startar kort – inom några dagar – efter att levern skadats.
Men: regenerationen kräver att tillräckligt mycket frisk levervävnad finns kvar. Vid kroniska leversjukdomar (till exempel cirros) är förmågan till återbildning kraftigt nedsatt. Upprepade eller långvariga skador kan leda till ärrbildning i stället för normal återväxt. Levern kan alltså inte alltid återbilda sig fullt vid sjukdom.
