Magnus Andersson, som tidigare arbetat för FN och Sida, är expert på Laos. När han tillsammans med den laotiske forskaren Souknilanh Keola skulle studera landets ekonomiska utveckling blev de irriterade eftersom de data som fanns att tillgå inte gick att lita på. För att få en objektiv bild av landets utveckling de senaste decennierna ville de använda sig av två olika typer av satellitbilder: På den ena sortens bilder kan man se nattbelysning och på så sätt utläsa hur städer växer och ekonomier expanderar. Men en upplyst natthimmel är bara ett mått på den ekonomiska utvecklingen, den som har med ökad energikonsumtion att göra. Forskarna ville även använda sig av satellitbilder över jordbruksmark. Genom att kombinera dessa bilder skulle man få en mer rättvisande analys, i synnerhet i länder som Laos där jordbrukssektorn är ryggraden i landets ekonomi.
Problemet för Magnus Andersson och hans laotiske kollega var att tekniken för att sammanställa och studera satellitbilderna är komplicerad och de hade ingen möjlighet att ta sig an de väldiga mängder data som behövdes.
När Magnus Andersson som är knuten till Centrum för öst- och sydöstasienstudier fick ett vikariat på Institutionen för kulturgeografi råkade han av en slump nämna sitt problem för forskaren Ola Hall i fikarummet. Det blev ett ovanligt lyckosamt samtal. Det visade sig att Ola Hall var expert på geografisk informationsbehandling, det vill säga hur man med hjälp av satellit- och flygbilder gör mätningar och analyser. Han har arbetat med landskapsanalys i tekniska miljöer som KTH och MIT, och är på så sätt ganska ovanlig som samhällsvetare.
– Jag hade arbetat med rådata från bland annat NASA, men i Lund hade jag inte hittat något tydligt användningsområde för mina kunskaper, säger Ola Hall. Därför blev samarbetet med Magnus Andersson och hans laotiska kollega precis vad han letat efter.
Den första studien som forskarna gjorde, den i Laos, fick nyligen ett helt uppslag i tidningen The Economist. Forskarna kunde bland annat se en febril ekonomiskt aktivitet i landområden som köpts upp av kinesiska företag vid gränsen till Kina. I nästa studie, av Nordkorea, kunde de se en svag ekonomisk tillväxt på spridda ställen, långt bortom huvudstaden Pyongyang. Nu ska de studera Burma.
– Metoden är framför allt användbar i länder som är eller har varit diktaturer, säger Magnus Andersson. I demokratiska och utvecklade länder behöver man för det mesta inte använda sig av rymdbilder för att få uppgifter om utvecklingen.
I våras frågade FNs utvecklingsorgan UNDESA om Institutionen för kulturgeografi kunde bidra med geografiska analyser av hållbar utveckling.
Att förfrågan gick just till Lund hade inget med lundaforskarnas nya metod att göra, men det var ändå ingen slump: Kulturgeografer i Lund kan, enligt Magnus Andersson, fortfarande rida på de mätmetoder och analyser av jordbruks- och ekonomisk utveckling som Torsten Hägerstrand blev känd för, även om det var flera decennier sedan.
– Man kan säga att vårt sätt att analysera utvecklingen genom satellitbilder är en fortsättning på det arbete som Torsten Hägerstrand satte igång på 50-, 60- och 70-talen, säger Magnus Andersson.
Sedan FN har börjat använda sig av deras data så har intresset väckts även hos andra aktörer som exempelvis Världsbanken och olika nationella utvecklingsorgan som vill ha deras hjälp med satellitbilder över ekonomisk tillväxt.
Ulrika Oredsson
